"Det är en drömchans", säger Rocklöv om den professuren som innebär 50 miljoner kronor i fem år och en möjlighet att bygga upp ett helt nytt forskarteam.
Med 50 miljoner kronor under fem år och en professur på livstid vid det ansedda universitetet i tyska Heidelberg kommer Joacim Rocklöv, från och med årsskiftet, att påbörja uppbyggandet av ett helt nytt forskarteam. Målet är att skapa ett labb, delvis baserat på artificiell intelligens (AI), för att studera och ta fram kunskap om klimatförändringar, smittspridning och nya epidemier – en verksamhet som sedan tidigare inte finns i Tyskland. Forskningen tangerar i stora delar den Hornbördiga professorns expertområde.
– Det här är en drömchans. När man får en sån här möjlighet i sin karriär är det inget man tackar nej till. Det är få förunnat, chanserna växer inte på träd, och jag tror det är två eller tre forskare från Sverige som har gått den här vägen genom alla år. Den senaste kandidaten fick nobelpriset, det tror jag visserligen aldrig att jag kommer få, men det visar ändå att den här professuren är väldigt prestigefull, berättar Rocklöv som, under drygt tio år, har varit professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
– Jag känner mig lite som en underdog. Det känns kul att man kan ta sig hit med forskningen från ett universitet som visserligen är bra men som inte tillhör den absoluta världstoppen. Det känns oerhört roligt och hedersfullt, fortsätter han.
Vad är förhoppningen att, med forskningen, kunna bidra till?
– Det är främst förståelsen för hur nya epidemier och pandemier blir till och hur vi kan förebygga dem. För att kunna göra det behöver vi förstå hur utbrott formas och vilka delar som är viktigast. Därefter kan vi arbeta förebyggande och ny kunskap behövs för att vi ska kunna utforma rätt strategier, bland annat för att vi ska ha möjlighet att anpassa oss till ett förändrat klimat, svarar Rocklöv.
För lite mer än ett år sedan ringde vi upp Hornbördiga Joacim Rocklöv för en intervju. Då var befann han sig i den mediala hetluften som en kritiker till Sveriges coronastrategi.
För drygt ett och ett halvt år sedan, när coronapandemin på allvar fick fäste i Sverige, kom Joacim Rocklöv att befinna sig i den mediala hetluften. Som en kritiker till regeringen och Folkhälsomyndighetens, enligt honom, försiktiga coronastrategi debatterade han bland annat mot statsepidemiologen Anders Tegnell i SVT:s Agenda. Pandemin, och allt vad den inneburit, har påverkat hans forskning.
– Jag tror absolut att coronapandemin har gjort att mitt forskningsområde har ökat i anseende, det har liksom gett oss en nytändning. Klimatförändringar kommer att fortsätta att vara en utmaning under lång tid och påverkar just den här typen av sjukdomar, likt coronaviruset, som sprids med myggor mellan djur och människor, förklarar Rocklöv och fortsätter:
– I Sverige och andra trygga länder har man tidigare tänkt att de här pandemierna är något vi är bortom nu, det är inget hot för oss längre, men nu är det ganska uppenbart att så inte är fallet. Det är svårt att förutsäga exakt när ett utbrott kommer att inträffa, om det är om ett eller 20 år, men vi kan med all säkerhet säga att det kommer fler. Det råder det ingen tvekan om.
Fördrygt två år sedan prisades Joacim Rocklöv, av det franska forskningsinstitutet Pasteur. Främst för sin forskning om spridningen av arbovirus, så som Dengue, Zika, och gula febern.
Hur, rent konkret, kan klimatförändringar påverka virusutbrott?
– Det kan leda till förändringar i landskapet, att vissa miljötyper breder ut sig. Klimatförändringar kan också påverka hur vilda djur beter sig och hur vilda djur möter tama djur eller insekter, svarar Rocklöv.
– Flyttfåglar utgör en viktig del. De sprider bland annat sjukdomen West Nile-feber och man kan tänka sig att Europa kommer att få potentiellt allvarliga utbrott framöver. Vi ser redan nu att antalet utbrott ökar, fortsätter epidemiologen.
Målet med Joacim Rocklövs professur är att kunna bidra till en förståelse hur epidemier och pandemier formas. "Vi vill bidra till att förebygga dem", förklarar han.
När vi når Joacim Rocklöv befinner han sig, med sina barn, vid föräldrarnas stuga i Loftahammar. Numera håller han sig borta från den offentliga debatten kring coronapandemin. Han kände sig klar helt enkelt.
– Jag tycker fortfarande att man skulle ha varit mer försiktig i början och jag har svårt att se något annat än att man gjorde en knasig bedömning. Man skulle snabbare behövt begränsa smittan i Sverige och enligt min bedömning hade vi kunnat ha klarat oss bättre. Nu tycker jag att diskussionerna mest går i samma spår hela tiden, de är inte så förnyande, så det känns skönt att fokusera på forskningen.
I en intervju med Svenska Dagbladet säger du att du känner ånger. Gör du det?
– Jag ångrar polemiken. Det hade varit bättre om vi hade kunnat diskutera sakligt än den här känslomässiga debatten i media, jag tror det är vägen framåt, men det är svårt ibland. Det är givetvis båda lägrens ansvar, svarar Rocklöv.