– De fritidsboende är oerhört intresserade av vår bygd med de värden som finns här. Vi som bor här förstår oftast inte det. Vi vill nå ut till ortsbor och turister, säger Jerker Carlsson.

Jerker har en passande bakgrund som kultur- och fritidschef inom Kinda kommun, och är sedan i våras ordförande i Södra Kinda bygdegille. Styrelsen har föryngrats med flera nya ledamöter, och en arbetsgrupp har bildats för att jobba på tema byggnadstradition.

– Byggnadskultur och byggnadshistoria handlar om att förstå vad som finns och ta hand om det. Här i bygden finns en oerhörd rikedom. Vi vill öppna upp ögonen för kultur- och arkitekturhistoriska värden, säger Cecilia Sagrén.

Cecilia är arkitekt och bosatt i Stockholm, men som fritidsboende i Horn har hon ett stort intresse för bygden. I den föreläsningsserie som planeras framöver ska hon berätta om Horns bebyggelseutveckling.

– Med hjälp av Horns kultur kan man förstå samhällets utveckling. Vi kommer att följa upp föreläsningarna med arkitektur- och historievandringar till sommaren, säger Cecilia Sagrén.

Arbetsgruppen har inget spikat innehåll för Horn-projektet. De diskuterar olika program och infallsvinklar, och är öppna för förslag från andra med intresse för bygden.

– Vi har en landsbygd med unika gårdar. Vi kan göra studiebesök och lära oss om dem. Horn har många herresäten som präglat bygden, säger Jerker Carlsson, som ska hålla en föreläsning på tema gårdar kring Åsunden.

– Vi kan också lyfta fram olika hantverk och byggnadsmetoder, exempelvis timring, fönsterrenovering och lerklining. Det kan vara arrangemang där man får prova på olika tekniker, säger Cecilia Sagrén.

Målet är att bygga på med en mängd olika aktiviteter under projektets gång. Växtfärgning och mattraditioner, trädgårdar och kulturmiljöer är andra förslag som poppar upp.

Det handlar om att lära sig förstå hur människor levde och försörjde sig. Tidsperioden man inriktar sig på sträcker sig från mitten av 1800-talet och fram till våra dagar.

– Tillkomsten av Kinda kanal 1871 betydde mycket. Tjärframställning var en stor exportvara. Och det var skogsbygderna kring Horn och Hycklinge som byggde upp Linköping. Sågade trävaror transporterades härifrån till Linköping, säger Jerker Carlsson.

Stångån som kraftkälla ligger också bakom en stor portion av bygdens industrihistoria. Däribland företagsamma Blomsfors med pappersbruk, smideri och destilleri.

– Det finns ett allmänt ökat intresse för historia, att lära känna sina rötter. Det märks i flera teveprogram, säger Cecilia Sagrén.