Janne Johnsson, Annelie Samuelsson, Börje Carlsson, Anne-Marie Zetterström och Jerker Carlsson är några av personerna som sedan hösten 2019, när köket lades ned, har kämpat för att få det tillbaka.
– Det är en stor besvikelse. Om kommunen ändå inte lyssnar på medborgarna som tycker till finns det ju ingen anledning att opponera sig - då behövs inte det här systemet, konstaterar Janne Johnsson, en av personerna bakom initiativet.
Ett så kallat Kindaförslag skickades in under våren, över 100 personer ställde sig bakom innehållet och ärendet tog sig upp på den politiska dagordningen. Vid sbn-sammanträdet i november skulle ett beslut fattas men ledamöterna ville ha ett mer detaljerat informationsunderlag. I veckan gjordes ett nytt försök och klubban kunde slås i bordet.
– Nämnden gick på förvaltningens linje och föreslår därför fullmäktige att avslå återöppnandet av Stångågårdens kök. Det var endast Landsbygdspartiet oberoendes representant som inte ställde sig bakom beslutet, berättar sbn-ordföranden Mikael Österling (L) och fortsätter:
– Den tydligaste aspekten till att vi avslår förslaget är ekonomisk. Vi genomförde nedläggningen som en besparingsåtgärd och den effektiviseringen, på 950 tusen kronor, uppfyllde vi.
I beslutsunderlagen står det bland att arbetsmiljön för de anställda höjts då matlagningen centraliserats till Kisa och att kostenheten, i 15 respektive 25 år, på ett liknande sätt har levererat mat till Västerliden och Rimforsa skola utan bekymmer. De poängterar också att matens kvalité, temperatur och dylikt, dagligen kontrolleras.
Har åtgärden påverkat kvalitén?
– Kostenheten har fått till sig diverse klagomål men hur maten tillagas och transporteras är väldigt kontrollerat. Om maten inte uppfyller kraven handlar det snarare om den processen än exakt var maten tillagas, svarar Österling.
Men kan ni förstå medborgarnas åsikter?
– Det är klart, när något förändras är det alltid främmande och nytt, men nämndens uppdrag är trots allt att bedriva verksamheten och använda skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt.
Kan du vara självkritisk i den här frågan?
– Dialogen med medborgarna är alltid svår, det är lätt att vara efterklok, men jag upplever ändå att den information som vi velat nå ut med har funnits där.
Janne Johnsson, och den grupp personer som arbetat med Kindaförslaget, ger inte upp.
– Det här rimmar dåligt med uttrycket att "hela bygden ska leva" men skam den som ger sig. Härnäst vill vi ha alla kort på bordet och se på vilka grunder det här beslutet har fattats, avslutar han.