Anna-Lena Monell i färd med att plocka ihop efter dagens lunch.
I snart tio år har Anna-Lena Monell och Sofie Didi arbetat sida vid sida. Först drev de Hornåbergs camping under många år för att sedan flytta över till Horns café 2020. Under fredagen har de öppet för sista gången.
– Vi startade mitt under brinnande pandemi och fick anpassa oss efter restriktioner och gränser för hur många matgäster vi fick ta in. Det var lite som att starta i uppförsbacke, säger Sofie.
När restriktionerna började släppa blev duon väldigt positivt överraskade över uppslutningen bland gästerna. Nästan varje kväll var det fullsatt på caféet.
– Det märktes att folk hade längtat efter att gå ut och umgås och roa sig, så caféet blev verkligen en samlingspunkt för många, säger Anna-Lena.
När kollegorna avslutade sin tid på Hornåbergs camping kände de sig inte helt färdiga, varpå chansen dök upp att fortsätta driva verksamhet i Horns cafés lokaler. När de nu stänger dörrarna för sista gången är känslan en annan.
– Vi känner oss klara. Vi har inte orken och drivkraften längre, samtidigt har det varit ett riktigt tufft beslut att stänga ner verksamheten, säger Anna-Lena som också menar att de långa arbetsdagarna och ett snitt på 25 000 steg om dagen sätter sina spår.
Det tunga arbetet har satt sina spår under de tio åren duon jobbat ihop.
Anna-Lena Monell och Sofie Didi är öppna för förslag gällande jobb i framtiden.
– Vi har haft ett tungt och påfrestande arbete i närmare ett decennium och det har fått sina konsekvenser. Det är svårt att hitta tid för återhämtning och det finns inte resurser till att anställa fler till företaget, fortsätter Sofie.
Enligt duon har kundernas reaktioner varit blandade efter att de meddelade att cafét slår igen. Många är ledsna, men de flesta visar samtidigt att de har förståelse för beslutet.
Annica Haag är en av de ofta återkommande kunderna, hon försöker besöka caféet så ofta hon har möjlighet.
– Det är mycket sorgligt att de ska stänga, det har varit en livsnerv här i Horn. Det är inte bara caféet utan även personerna bakom som gett gnista till samhället, så de kommer lämna ett stort tomrum efter sig.
Annica Haag tycker det är sorgligt att kaféet ska stänga.
Vad caféägarna ska göra framöver är ännu oklart.
– Detta är inte bara ett jobb, det blir en hel livsstil, så att testa något helt annat är vi inte främmande för. Vi är öppna för alla förslag, säger Anna-Lena och Sofie instämmer.
– Om man får drömma så skulle jag vilja ha ett jobb där man kan ta semester under sommaren. Det har jag inte haft på tio år, skrattar Sofie.
