Numera trivs Amir Tresnjic från Hultsfred bäst bland symboler, variabler och operatorer. Han ägnar inte den praktiska nyttan av matematik stor uppmärksamhet, utan det är teorin, matematiken som konstart som tjusar och hänför.
– Svensk skola må vara rik på misslyckanden, inte minst när det gäller Skolverkets formulering "Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar", men ibland glimmar det till, säger läraren Berthold Nilsson som insåg att Amir var på väg långt bortom gymnasiekursernas horisont, redan när han började gymnasiet.
Berthold Nilsson har varit lärare i fysik och matematik i 38 år, 36 av dem på Hultsfreds gymnasium. Han har haft många duktiga elever som nått bästa betyg, men detta är något helt annat, understryker han.
– När Amir skickat mig någon djupsinnig fråga, någon insikt han tecknat ner eller ett matematiskt filmklipp han inspirerats av så har jag många gånger tänkt "du har det bra förspänt du Berthold, som får din ämnesfortbildning från dina elever".
Personligen är Amir Tresnjic ödmjuk, han gör ingen större affär av att han besitter kunskaper i matematik och fysik som få ens är i närheten av att kunna mäta sig med.
– Jag tyckte också matematik var svårt i början, förstod inte 1+1, men övning ger färdighet. Med ett intresse kommer man långt, säger han uppmuntrande.
I tisdags var det dags för opponering på Amir Tresnjics gymnasiearbete, som handlar om "Buffons nålar".
Matematiken bakom detta 1700-talsexperiment är känd sedan gammalt, men Amir har utökat Buffons problem till att omfatta en pinne som kastas i inte bara tre, utan i fyra dimensioner. Och i ett n-dimensionellt rum.
I originalproblemet letar man efter decimaler på talet pi, men i Amirs fall är han ute efter sannolikheten för att en pinne skär en linje, eller ett plan.
För att klara det teoretiska arbetet har Amir behövt använda eftergymnasial matematik inom flera områden. Enligt Berthold har ingen så långt det är känt gjort det här tidigare, att undersöka Buffons problem i fyra dimensioner och n-dimensionella rum.
– Jag är jättenöjd med mitt arbete. Jag trodde inte att jag skulle komma så långt, som jag faktiskt gjorde och när jag började visste jag inte att det var så speciellt. Det känns mäktigt att kunna bevisa att teorin alltid håller, säger Amir.
Att Amirs kunskaper är utöver det vanliga förstärks av att tidningen LMNT-Nytt för ämneslärare visat intresse för hans kunskaper i matematik och hans genomförda gymnasiearbete.
– Amir Tresnjic arbete är ovanför den nivån en gymnasielärare normalt sett jobbar på, så vårt syfte med att publicera en artikel är att uppmuntra lärare i hur man kan hjälpa elever att komma vidare, säger redaktör Birgitta Lindh.
Nedräkningen till studenten har börjat. Efter gymnasiet ska Amir studera till civilingenjör i teknisk fysik vid Chalmers.
– Mitt gymnasiearbete är inget jag har användning av i vardagslivet, men för mina kunskaper har det gett mycket, säger Amir, som ägnar flera timmar varje dag åt att träna matematik.
– Det blir smärtsamt att lämna Amir och hans klass, inflikar Berthold. Jag brukar säga det att jag räknar med att skolan blir ihågkommen när han får sitt nobelpris. Det finns förvisso inget i matematik, men väl i fysik.