För två veckor sedan klarade 22-årige Hugo Kulas från Vimmerby provet för att få köra de orange-gula rälsbussarna på smalspårsbanan mellan Hultsfred och Västervik. Att det blev så var knappast en slump. 

– Det började med ett allmänt intresse och om man bor i Vimmerby och vill hålla på med gamla tåg så är smalspåret både närmst och bäst, säger Hugo Kulas.

Tågentusiasten Hugo har varit aktiv i verksamheten längs smalspåret sedan 2013, då han bara var 14 år, och bland annat varit konduktör, klippt biljetter och hjälpt till att underhålla tågen. 

Förutom ett godkänt förarprov krävs aktivitet i föreningen och lite extra känsla för att få köra de gamla tågen.

– Man behöver också vara med i verkstaden och hjälpa till för att se hur tågen är uppbyggda. Skulle någonting hända när man är ute och kör är det upp till oss lokförare att laga mindre fel. Det kan exempelvis handla om allt att en säkring har gått eller att det behöver fyllas på olja, säger Hugo Kulas.

När 22-åringen klarade provet hade han redan övningskört i några år och hunnit få rutin. Att köra rälsbussarna på smalspåret har varit ett mål sedan han blev konduktör. Till vardags bor han i Halmstad och arbetar på Infranord med att underhålla järnvägen på västkustbanan. Moderna tåg är också ett intresse men det är något särskilt med gamla tåg, tycker Hugo Kulas.

– Det är annorlunda och på flera sätt roligare i och med att man träffar människor och får en annan möjlighet att prata med resenärerna, där många också är intresserade av gammeltåg, säger han.

Vad är det svåraste med att köra tåg?

– Det svåraste är egentligen att följa tidtabellen. Vissa dagar har man få resenärer eller bara resenärer på de större stoppen och andra dagar står resenärer på alla stopp och då kan det hända att tiden springer iväg. Men jag har kört i två veckor nu och det har gått bra.

Sommartrafiken på smalspårsjärnvägen har varit populär i år och antalet resenärer har varit stort. Det är sammanlagt 22 förare som kör tåg för Tjustbygdens Järnvägsförening och alla som arbetar i trafiken är medlemmar som ställer upp ideellt men enligt tågentusiasten Hugo Kulas är föreningen perfekt för den som vill arbeta med.

– Det är en bra grund om man vill fortsätta. Man får lära sig att förstå hur det fungerar och mycket av arbetet med "stortågen" går till på ett liknade sätt, säger han.