Riksrevisionen har nyligen presenterat sin granskning av statliga lärarlönesatsningar. Den visar att lärarnas lönenivåer ökat.
Därmed
har även förutsättningarna för yrkets attraktionskraft förbättrats, men
– reformen har också skapat splittringar i lärarkåren slår man fast.
–
Ett av reformens syften var att premiera skickliga lärare med högre
lön, vilket lett till en ökad lönespridning, säger Olof Widmark,
projektledare på Riksrevisionen.
– Men för att
det ska bidra till syftet att öka yrkets attraktionskraft är det viktigt
att löneskillnaderna uppfattas som rättvisa och på det området kunde
reformen ha förankrats bättre.
I Hultsfreds kommun anser många att lärarlönelyftet både sänker och kränker.
Tydlig klasskillnad
Statens
satsning på ett lönepåslag på 2 500 kronor i månaden för vissa lärare,
har lyckats splittra en hel lärarkår. Det talas om ett A- och ett B-lag.
–
Och ett C-lag, tillägger en lärare som vill vara anonym. Det är vi som
inte fått del av någon reform alls. B-laget har fått del av
lärarlönelyftet medan A-laget dessutom är förstelärare. Det upprör, för
man känner en tydlig klasskillnad.
I Hultsfreds kommun är det totalt 80 personer som får del av pengarna. Utöver 72 lärare, även åtta på förskola eller fritidshem.
–
Den bidragsram som kommunen fått tilldelat från Skolverket räcker till
en tredjedel av de legitimerade lärare som uppfyller kriterierna för
lärarlönelyftet, berättar barn- och utbildningschef Per Theorin.
Kritiken inte upphört
De
som inte fick ett lönepåslag höjde snabbt sin röst mot orättvisorna.
Vissa lärare sa upp sig omgående, medan andra behövde landa i beslutet.
–
Man kan säga att kritiken mattats av, men inte upphört, säger Per
Theorin. Så Riksrevisionens granskning visar mycket av det vi också
sett.
28 sagt upp sig
När
kommunen ombeds ta fram en siffra över hur många lärare som slutat
sedan reformen infördes, visar det sig att det är så många som 28.
–
En gissning är att alla slutat på grund av orättvisa löneskillnader,
säger en annan lärare tidningen talat med. På skolan jag jobbar skiljer
det nästan en månadslön, mellan den sämst och bäst betalda. Klart det
skapar otrivsel och blir dålig stämning när kollegan bredvid får så
mycket mer i lön, trots att vi gör samma jobb.
Orättvisan avgjorde
Trä- och metallslöjdläraren Alf Erikslund är en av dem som slutat, just på grund av upplevda orättvisor.
Sedan höstterminen började jobbar han på Furulundsskolan i Mariannelund. Ett byte som höjde hans lön med flera tusen.
–
Visst, kommunen gjorde en lönesatsning i våras för de som inte fick del
av lärarlönelyftet, men med den takten tar det många år att komma
ifatt, säger Alf Erikslund. Chefen kan säga att ”pengarna inte räcker
längre”, men det gör inte mycket för min egen plånbok.
Risken överhängande
Alfs
viktigaste fråga är vad Hultsfreds kommun tänker göra åt flykten? Han
hoppas att arbetsgivaren ska satsa ännu hårdare på de som inte fick del
av lärarlönelyftet.
– Annars är risken
överhängande att det inte stannar vid det här antalet lärare kommunen
förlorar. Det är mycket kompetens som går förlorad och kontinuitet för
eleverna.
Minna-Maria Jonsson, ordförande i
Lärarförbundet Hultsfred och hennes kollega Alf Karlsson, kommunombud i
Lärarnas Riksförbund, är inne på samma linje.
–
För att vi ska kunna behålla de lärare vi har och även främja
nyrekryteringen av behöriga lärare uppmanar vi politikerna att satsa
lånsiktigt för att höja lärarnas löner. Och inte minst utjämna de, på
vissa håll, orimliga löneskillnader som lärarlönesatsningarna har
åstadkommit. Även om vi vet att det finns de som fått del av
lärarlönelyftet och ändå ligger lågt. Det är viktigt att understryka,
tillägger de.
Klicka här för att se skolchef Per Theorins syn på lönelyftet