Det var natten mot lördagen den 26 april år 1986. Några tekniker som arbetade på kärnkraftverket hade tillfälligt kopplat ur säkerhetssystemet för att genomföra ett experiment som gick ut på att undersöka om rotationsenergin i kraftverkets turbiner skulle räcka för att förse kylvattenpumparna med energi under de 45 sekunderna det tog att starta dieselgeneratorerna, om en nödsituation skulle uppstå. Flera säkerhetssystem stängdes av under experimentet och katastrofen var snart ett faktum.
Det var Kärnkraftverket Forsmark som först upptäckte att något var fel. Dagen efter kränkraftsolyckan i Tjernobyl uppmättes förhöjd radioaktivitet på det svenska kärnkraftverket. Personalen trodde först att det var det egna kärnkraftverket som hade drabbats av läckage, och 600 medarbetare på Forsmark evakuerades snabbt. Men under eftermiddagen kunde man konstatera att de förhöjda värdena inte hade med Sverige att göra, utan kom från kraftverket i Tjernobyl.
– Enligt Russia Today försökte Sovjetunionen först hemlighetshålla för omvärlden att olyckan hade inträffat. De mörkade händelsen och gick ut med nyheten först tre dagar senare, säger Inge Hyckenberg.
Olyckan i Tjernobyl klassas som en nivå 7-olycka på den sjugradiga INES-skalan. Myndigheter räknar med att det kommer vara farligt att vistas vid den så kallade nollpunkten där olyckan skedde, i hundratals år framöver.
– Man räknar med att 134 arbetare drabbades av akut strålsjuka och av dessa omkom 28 personer redan de första månaderna. I Ukraina och Vitryssland har förekomsten av sköldkörtelcancer ökat till följd av katastrofen, säger Inge Hyckenberg.
Under sin resa i Ukraina fick han uppleva resteran av Tjernobyl på nära håll. Inge Hyckenberg besökte flera övergivna platser och byggnader och har tagit med sig många minnen hem från resan.
– Tänk dig att behöva lämna precis allt man hade hemma, foton, barnens leksaker, allt. 50 000 invånare fick instruktionen att lämna allt på bara tre timmar, och gå i riktning mot vinden. Fortfarande i dag är allt smittat och strålar.
30 år hade gått när du besökte platsen. Vad var det som berörde dig allra mest?
– Vi fick bland annat besöka en skola där det hade gått 1 600 elever. På bänkarna kunde man se skolböcker ligga kvar. Det var nog det som berörde mig mest.
Hur nära olycksplatsen kunde ni komma?
– Vi var som mest ett 50-tal meter ifrån. Vi åkte en guidad tur med buss och guiderna mäter hela tiden bequerel. Att vara vid Tjernobyl 30 år senare var otroligt intressant. Man ser hur naturen har "tagit över" området och brutit ner all bebyggelse, säger Inge Hyckenberg.