Under intervjun flyger flygplanen över Arjas kök. Antingen går de ner för landning eller stiger mot skyn med nya turister på väg till något avlägset semesterparadis.
Det är ett ljud hon för visso lärt sig att leva med, men som hon för den skull inte är mindre angelägen att slippa.
- Med Arlanda och E4:an "in på knuten", längtar man gärna efter tystnaden, säger hon. Märsta, där jag bor med min familj, uppges ha den tredje sämsta miljön i landet.
Det är lite därför 39-åriga Arja Bergström valt att söka sig till lugnet, som hon förväntar sig att finna i Mörlunda.
Letar sig tillbaka
Fast det finns egentligen en större anledning till att hon känner sig färdig i Täby. En anledning som letar sig tillbaka i tiden, till dagen hon fick kallelsen att bli präst.
- Jag fick en bild av hur en präst arbetar och jag såg mig själv på landsbygden, berättar hon med en inlevelse, som gör det möjligt även för den utomstående att få en bild på näthinnan.
- Jag såg framför mig en liten församling, där man har chans att lära känna folket. Inte som här i Täby alltså, där man har 75 minuter mellan varje bröllop och begravning och där vi döper tre barn i taget.
Alltså lite av den löpande-band-princip som Arja Bergström så väl känner igen från tiden då hon jobbade med choklad på Marabou.
- Man jobbar i en takt här som gör att man aldrig lär känna folket. Jag får inte den helhetsbild jag så gärna vill få av församlingen och folket som lever här.
Byter ner sig
Från landets största församling Täby till en av de minsta.Arja Bergström lämnar Stockholm för att bli ny kyrkoherde i Mörlunda och Tveta församling.- Jag vill komma ifrån den löpande-band-princip som råder här med 75 minuter mellan begravningar och bröllop, säger hon. Det känner jag igen allt för väl från tiden på Marabou.
När Arja Bengtsson blir kyrkoherde i Mörlunda, byter hon ner sig från landets största församling till en av de mindre.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter