Ett eget kretslopp på ekogården i Fallhult

Tre månader gamla valpen Ory och treåriga vallhundstiken Udda hälsar välkomna tillsammans med matte Sara Schörling på Fallhults ekogård. På gården finns totalt sex stycken vallhundar som hjälper till med arbetet med djuren.

- De brukar hjälpa till och hålla fåren undan när man ska utfodra dem så att man kan styra med det utan att fåren är i vägen, säger Sara Schörling.

I Fallhult har man haft ett ekologiskt tänk ända sedan Sara Schörlings föräldrar, Per och Lena Schörling tog över gården i början av 80-talet. Fram till 1999 bedrev man mjölkproduktion och 1996 blev gården KRAV-certifierad.


- Det var i samband med att de fick oss barn och flyttade hit som mina föräldrar på allvar började tänka till kring det här med kemikalieanvändningen. Vattnet i egna brunnen var då inte drickbart på grund av övergödning och spår av kemikalier från lantbruket, säger Sara Schörling.

- I dag odlar vi allt foder till djuren och gödseln som produceras sprids på våra åkrar. Vi är självförsörjande och det blir som ett eget kretslopp på gården.

Sara flyttade som 20-åring till Göteborg och hade då inga tankar på att bli egenföretagare och absolut inte bonde. Men efter cirka åtta år i storstaden valde hon att flytta hem till Fallhult igen. Hon driver det egna företaget Ekomarknaden där hon bland annat har hand om försäljningen av gårdens kött.


-Jag är även ansvarig för marknadsföring och olika aktiviteter som vi anordnar här på gården. I sommar tänkte vi exempelvis börja med lammsafari, berättar Sara Schörling.

För det är just lamm som är den stora delen av gården. Här finns cirka 70 Gotlandsfår samt 30 ungdjur.

- Vi har 54 tackor som ska lamma om några veckor. Då går vi in i vår mest högintensiva period.

Att driva ekogård innebär strängare regler än för vanligt jordbruk.

- Vi får till exempel inte avmaska djuren i förebyggande syfte. Istället måste vi jobba förebyggande mot parasiter genom att växelbeta samt tänka på att inte ha fler djur än vad vi har mark för, eftersom 75 procent av fodret måste vi ha odlat själva på gården, förklarar Sara Schörling.

Vad är den största utmaningen med att driva ekogård?
- Det kräver mer planering och framförhållning framförallt vad gäller växtodling och betesdrift. Men det bästa är att man vet att djuren har haft det bra och att det har en positiv inverkan på miljön. På ett ekologiskt lantbruk har djuren större möjligheter att utöva sina naturliga beteenden och fodret är fritt från konstgjorda ämnen.