- Det var ganska lätt att göra en släktkrönika eftersom vi bott på gården så länge, säger Gösta Larsson.
Det är många timmar som han suttit vid sitt köksbord och skrivit om än det ena och än det andra. Det har blivit ett antal rejäla pappersbuntar, som han sedan kunnat skicka till sin medförfattare, Stockholmaren Torsten Wenell, som sedan kunnat renskriva och redigera de handskrivna manuskripten.
Byn Fallhult är naturligtvis mittpunkten i boken, Gösta är född och uppvuxen i samma hus där han fortfarande bor. Men släktkrönikan går som sagt tillbaka långt mycket längre.
Men även om Fallhult spelar en central roll, så är cirklarna betydligt större än så. Gösta Larsson har rest en hel del och några kapitel i boken handlar om reseminnen från både när och fjärran. Allt från Transsibiriska järnvägen till Amerika.
Läsaren får dessutom lära sig mer om livet på landsbygden, om Fallhults Fruktodlarförening, som startades 1938 för att på bästa sätt ta vara på frukten.
- Vi hade ett 30-tal fruktträd bara här på tomten, berättar Gösta Larsson.
Föreningen levde kvar till 1951.
Tre stora folkomröstningar är ett annat kapitel som Gösta Larsson berättar om, Högertrafik, ATP och kärnkraft.
Genom åren har han också varit en flitig insändarskribent, mestadels i vår, och i ett kapitel ger han läsaren en bild av de ämnen han engagerat sig i genom åren. Och det är ganska många.
Torsten Wenell har som sagt varit delaktig i bokens tillkomst. Namnet Wenell kommer sig av att han har rötterna i Vena. Men namnet till trots hade han aldrig varit där, innan sommaren 2015.
Han har dessutom egna band till gården i Fallhult.
- Min farfars far föddes i huset här bredvid, säger han, och genom sin släktforskning fick han kännedom om byn och så träffade han Gösta Larsson 2015 och de kom i samspråk. Det utvecklade sig till att Torsten Wenell tyckte att Göstas minnen borde skrivas ner. Och så blev det.
Nu är boken klar, 210 sidor lokalhistoria är redo att gå ut för att berätta om ett litet stycke Småland i gången tid.