I går presenterade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sin rapport Öppna jämförelser Gymnasieskola 2016, som avser läsåret 2014/2015.
I mellanskiktet
Hultsfred placerar sig rätt mycket i mellanskiktet, utan att sticka ut extremt, vare sig i toppen eller botten när man jämför landets 290 kommuner.
– Vi jämför oss inte med andra, det är omöjligt när elevunderlaget varierar så mycket på skolorna, säger barn- och utbildningschef Per Theorin. Det gör inte siffrorna rättvisa, utan vi använder den här rapporten som ett diskussions- och analysunderlag för att exempelvis se vad vi kan göra annorlunda.
Fler slutför studierna
Rapporten visar glädjande att andelen elever som slutförde sina studier efter tre år var fler, 66,3 procent (riket 65,3) jämfört med 64,1 året innan. Det placerar Hultsfred på plats 90.
I antal elever pratar vi om 65 av 98 jämfört med 93 av 145.
Här är dock Per Theorin medveten om att nästa års siffror kommer placera Hultsfred längre ner på listan.
– Vi står inför en jätteutmaning med tanke på den stora andelen nyanlända elever i vår kommun. Vi har nyligen inlett ett projekt kring nyanlända elevers lärande, i samarbete med Skolverket. Det sträcker sig över tre år, så vi vänder inte det här på ett år.
Högre betyg
Den genomsnittliga betygspoängen sjunker dock, om än marginellt från 14,0 till 13,7. Det placerar Hultsfred på plats 111.
– Det hör förmodligen samman med att Hultsfred har många elever på yrkesprogram, där eleverna generellt sett har lägre betygspoäng, säger Karin Hedin. Tittar man i statistiken är det så i Hultsfred att de på högskoleförberedande program har högre betygspoäng än riket (14,9 jämfört med 14,5), medan de på yrkesprogrammen ligger strax under snittet, även om det är högst marginellt (12,7 jämfört med 12,9)
Men – tittar man istället på det så kallade modellberäknade värdet, som tar hänsyn till exempelvis kön samt föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst så får Hultsfredseleverna bättre betygspoäng än väntat.
– Där placerar vi oss rent av på plats 18, bland alla landets kommuner, säger Per Theorin.
Rapporten visar också att 32 procent har etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter examen (plats 71). 26 procent studerar vidare på högskola eller universitet två år efter gymnasiet (plats 131) och 12,3 procent av dem som är 17 till 24 år varken pluggar eller jobbar.
– På många poster ligger vi glädjande bättre till än rikssnittet, summerar Per Theorin.