Hultsfreds kommuns kostnader för barn placerade i HVB-hem och SiS-hem har sedan 2020 mer än fördubblats.
År 2020 uppgick kommunens kostnader för HVB-hem till 4,5 miljoner kronor. Förra året hade kostnaden ökat till 7,6 miljoner kronor och i år, när 2023 närmar sig sitt slut, är den uppe i 10,2 miljoner kronor.
År 2020 var det två barn och ungdomar som någon del av året var placerade på HVB-hem, förra året var det elva placerade på HVB och två på SiS. Hittills i år är det tio barn och ungdomar som placerats på HVB medan antalet SiS-placeringar har ökat till tre.
Kommunens kostnad för HVB och SiS har fördubblats sedan 2020. Hur ser du på det?
– Det är tragiskt för det betyder att antalet barn och ungdomar som behöver placeras ökar och att det ligger stora problem bakom som inte har kunnat hanteras eller stoppas. Bakom statistiken ligger tragiska öden med barn och familjer som inte mår bra, säger Marie Stjernström.
Kommunen har rätt att ta ut en avgift av föräldrarna men nöjer sig med barnbidraget så länge en placering pågår.
Det är ungdomar på högstadiet eller gymnasiet som kan bli föremål för placering på HVB eller SiS. Bakom en placering på SiS-hem kan tvångsvård vid kriminalitet och missbruk ligga.
– För HVB kan det vara lite olika behov. Det kan handla om ungdomens hela situation och ett behov av att komma bort från orten för att bryta ett destruktivt beteende, berättar Marie Stjernström, socialchef i Hultsfreds kommun.
Inga placeringar sker i Hultsfred i avsaknad av HVB-hem. Enligt socialchefen är det en ganska omfattande verksamhet att bedriva och behovet varierar över tid. Därför är det inget kommunen överväger.
Vad är det som gör att antalet barn som behöver hjälp ökat dramatiskt sedan 2020?
– Den negativa utvecklingen i hela Sverige och samhället i stort med ökat missbruk påverkar tyvärr.
Vad gör ni för att hjälpa barnen så att placeringar undviks?
– Vi försöker göra förebyggande insatser i samverkan med barnhälsovården så tidigt som möjligt och bryta de negativa spiralerna. Detta är inget som plötsligt börjar på högstadiet eller gymnasiet utan något som kommit successivt under många år. Vi vill undvika placeringar så långt det är möjligt.
Hur gör ni för att säkerställa att barnen inte far illa i de hem där de är placerade?
– Varje placerad ungdom har en socialsekreterare som ansvarar för att följa upp vården, hålla kontakt med den som är placerad och vara lyhörd. Det sker regelbundna samtal och socialsekreteraren försöker också att åka och hälsa på så regelbundet som det är möjligt, det blir svårare när det är längre bort.
Socialsekreteraren har även kontakt med anhöriga och föräldrar. Familjer med begränsade resurser erbjuds bistånd för att kunna hälsa på sina barn.
– Så länge det är inom Sveriges gränser sker placeringen där vi hittar en lämplig lösning som matchar behoven och där det finns plats. Tyvärr är det fullt på både HVB-hem och SiS-hem.
Platsbristen gör att kommunen kan tvingas arrangera tillfälliga lösningar på hemmaplan genom olika former av stöd tills en plats blir ledig.
– Socialsekreterarna kämpar för att få till bra lösningar. Har man väl fattat ett beslut om placering vill man fullfölja det nu och inte senare.
Kommunens målsättning är att så fort det är möjligt få till fungerande hemmaplanslösningar.
– Våra barn och ungdomar är vår framtid, säger Marie Stjernström.
