Den här undersökningen gjord första halvåret i år och i ett läge när coronapandemin rasade som värst.
– Det är bara en procents ökning mot samma period förra året, säger socialnämndens ordförande Per-Inge Pettersson (C). Jag var rädd att det skulle vara betydligt mycket mer.
– Att det håller sig på den här nivån är ett kvitto på att personalen följt alla hygienrutiner.
HR-avdelningen gör mätningar två gånger om året och under första halvåret i år uppmättes en frisknärvaro på 92,34 procent av den arbetade tiden. Miniräknaren berättar raskt att sjukfrånvaron är 7,66 procent. Vilket i sin tur kan delas upp i långtidsfrånvaro på 2,23 procent och korttidsfrånvaro på 5,43 procent.
HR-avdelningen har också tittat på frånvaron hos kvinnor och män och funnit att kvinnorna var frånvarande 8,3 procent medan männen var borta 3,9 procent av arbetstiden. Vilket inte behöver betyda att kvinnor skulle vara mer sjuka.
– Det finns andra förklaringar till det, säger Per-Inge Petterson.
Han pekar på att det också finns skillnader när det gäller olika ålderskategorier.
– Vård och omsorg är traditionellt kvinnliga arbeten, säger han, männen är en förhållandevis ny företeelse i exempelvis hemtjänsten, och de män som jobbar där har inte hunnit upp i åren ännu.
Statistiken visar också på skillnaderna mellan olika åldersgrupper och både bland män och kvinnor ökar sjukfrånvaron med åren.