För att hjälpa till att bevara kyrkogården som ett kulturarv märks nu omkring 200 stenar per kyrkogård ut som kulturgravar. Vilka stenar som blir kulturgravar väljs av Aspelands pastorat i samråd med hembygdsföreningar, länsstyrelsen och länsmuseet.
– Man kan jämföra en kyrkogård med ett kapat träd. Varje årsring säger något om hur trädet har utvecklats. Gravarna på en kyrkogård säger något om hur bygden har utvecklats. Därför ser man nu till att de bevaras, berättar kyrkoherde Mikael Eriksson.
Gravstenarna väljs ut efter olika kriterier som ålder, utformning, material, yrkestitlar, samband med gårdar och person. Även gravar som är tidstypiska eller ovanliga för sin tid väljs ut. Gravrättsinnehavarna åsikt tas inte med i beslutet vilket har lett till att Mikael Eriksson fått både positiva och negativa reaktioner.
– Det har varit olika bud om man tyckt att det är bra eller dåligt. En del gillar inte att de inte längre kan bestämma sig för att ta bort gravstenen, andra blir glada. Det blir lite som att ha ett fornminne hemma i trädgården där länsstyrelsen kommer ha lite åsikter om skötseln.
Vad som får och inte fås göras efter en kulturmärkning varierar beroende på varför den valts ut. Däremot poängterar Mikael Eriksson att kulturmärkningen inte kommer att innebära en merkostnad för gravrättsinnehavaren.
– Vi kommer erbjuda privatpersoner att till exempel dubba gravstenen på vår bekostnad. Även tvättning och att fylla i skrift hjälper vi till med.
