Hösten 2023 fick ett tåg omfattande skador efter en trädpåkörning på Stångådalsbanan söder om Mörlunda.
Just nu pågår trädsäkring av järnvägssträckan mellan Hultsfred och Berga, enligt Jonas Bruce. Därefter ska man fortsätta norrut mot Vimmerby och Linköping.
– Ja, det kommer det att bli framåt, men tidplanen är lite osäker. Vi har Stångådalsbanan upp mot Linköping, men det finns även behov på Tjustbanan ner mot Västervik, säger han och fortsätter:
– Exakt i vilken ordning vi kommer att gå är nog inte riktigt spikat än, men vi kommer även att gå upp mot Vimmerby under 2025.
Trädpåkörningar är ett gissel för tågtrafiken, inte minst på Stångådalsbanan som går mellan Kalmar och Linköping.
– Det har genererat en hel del fordonsskador för de som kör på banan, och det är inte okej över tid.
Jonas Bruce uppger att ungefär 50 trädincidenter inträffade på Stångådals- och Tjustbanesystemet under 2023.
– Hur det såg ut 2024 har jag ingen siffra på, men det kommer vi snart att ha.
Hur ofta är det allvarliga händelser?
– Det är väldigt ovanligt att tåget spårar ur på grund av en trädincident. Det kan bli förstås lite skador på karossen på tåget. Vi har haft några tillfällen där fordonet blivit mer skadat, och jag tror till och med att tåget har spårat ur vid något tillfälle. Men vid de allra flesta händelserna blir det inga stora skador. I många fall rapporterar antingen lokföraren eller någon annan runt banan att träd lutar eller har fallit. Det är inte alla incidenter som innebär att ett tåg har kört på trädet, men tyvärr händer det i ganska många av fallen.
Efter en trädpåkörning kan det skadade tåget bli stående på verkstad under en längre tid.
– Det blir ett avbräck när man inte har fordonen i drift.
Hur stor del av Stångådalsbanan ska trädsäkras?
– På sikt ska vi försöka trädsäkra hela sträckan, med undantag för skyddade områden. Där kan vi inte göra allting. Men tittar vi framåt på en tvåårsperiod bör vi ha trädsäkrat hela Stångådalsbanan med den metoden som vi kör nu.
Vad kan du berätta om den metoden?
– På de lite mer högtrafikerade banorna gör vi 20 meters öppen terräng på ömse sidor om banan. Men här gör vi inte fullt så mycket. Vi träffar överenskommelser med de markägare som finns utefter banan, och så försöker man komma ut på ett sådant avstånd att man inte vid hårda vindar får träd som ramlar på spåret.
Trafikverket träffar överenskommelser med markägare längs Stångådalsbanan för att kunna trädsäkra järnvägen.
Enligt Bruce kommer det även i fortsättningen att vara restriktioner i trafiken i samband med vädervarningar för hårda vindar.
– Men det blir avsevärt mycket säkrare än i dag. Vi hoppas helt kunna undvika trädpåkörningar även om det är svårt att lämna någon garanti på det.
I Hultsfredstrakten har Skogsstyrelsen beviljat dispens för trädsäkring inom 20 meter från järnvägen i ett biotopskyddsområde, men delar av Trafikverkets ansökan har avslagits.
"Skogsstyrelsen har vid denna bedömning särskilt beaktat att säkerheten för tåg och de som färdas längs spåret väger tyngre än det mervärde som maximal överlevnad av träden i biotopskyddet ger. Även samhällskostnaden vid trafikstörningar har vägts in. Det har dock inte funnits särskilda skäl för att bevilja dispens för eventuella framtida riskträd", skriver Skogsstyrelsen.
Har ni fått liknande beslut i andra kommuner längs med Stångådalsbanan?
– Ja, det är inte helt ovanligt. Går järnvägen intill ett naturskyddat område är det inte alltid vi får tillstånd att trädsäkra. Jag har inte någon exakt uppfattning om hur ofta det har hänt på Stångådalsbanan, men är det skyddad natur får vi självklart ta hänsyn till det, säger Jonas Bruce.