Runt 9.45 är bilen lastad för en första av fyra-fem rundor. Ann-Louise Carlsson och hennes make Sören får mycket tillbaka i mötet med kunderna som beställer hemleverans. "Som mest har vi åkt hem till 70 kunder på en dag".
I den märkliga och oroliga tid som är har Margareta och Lars-Olof slutat åka till affären för att handla.
De har inte besökt sin butik på över ett år nu, utan nyttjar istället ICA Mathusets hemleverans varje vecka.
– Numera är det ett 70-tal kunder som nyttjar servicen, som vi erbjuder tisdagar och torsdagar. Vi har även daglig varuutlämning utanför butiken. Det är ingen jätterusning, men några varje dag vill ha det så, säger köpman Patrik Gladh.
Kollegorna Hanna Stolt, Alva Eckerstig och Robin Dovnäs har haft fullt upp sedan klockan sex med att packa all mat som beställts den här gången.
Nu är klockan strax tio och Ann-Louise ställer in de sista kassarna i bilen.
– Sådär, nu är vi klara för första turen till Fallhult, Ungsberg och Ormestorp. Följt av Vena och Vederhult innan vi åker tillbaka för att packa om för Silverdalen-Lönneberga. Vi avslutar med Hultsfred, det brukar bli två-tre rundor i tätorten, berättar Ann-Louise som viker varje torsdag för att leverera matkassarna tillsammans med sin man Sören.
– Det har vi gjort i ett par år nu, men tidigare var det inte så många. När pandemin bröt ut exploderade intresset och nu har vi som mest åkt hem till 70 kunder på en dag.
Det är inte ovanligt att varje kund har två-tre kassar eftersom det rör sig om veckohandling, så det är en del logistik bakom och de får sin beskärda del av motion förstår man.
– Det tar uppemot tio timmar och det brukar bli en tur på runt tolv mil. Då är man rätt tom i huvudet sedan och på fredagen blir det lite sovmorgon, säger Ann-Louise och skrattar.
Cykelkärran står framkörd på torsdagarna, för att Sören och Ann-Louise Carlsson ska slippa kånka på kassarna hela grusgången upp till familjen Larssons hus i Fallhult.
Sören bromsar in på gårdsplanen till ett rött hus i Fallhult. Cykelkärran är framställd vid portstolpen hos Margareta och Lars-Olof Larsson, som vill bespara Ann-Louise och Sören att behöva kånka på kassarna grusgången upp.
– Jag är så oerhört tacksam, de gör ett betydelsefullt arbete. Man träffar ju heller inte så många nu, så det är roligt också när de kommer. Det här är mer än en matleverans, jag brukar kalla dem mina änglar, säger Margareta, märkbart berörd.
Och det är just det fina gensvaret som gör att det känns betydelsefullt även för Sören och Ann-Louise, som jobbade 34 år i butiken innan hon gick i pension.
Nu skulle båda kunna njuta av lata dagar, men de tycker att kontakten med människorna ger så mycket tillbaka.
– Vi blir som lite kompisar, man knyter ett speciellt band till dem och undrar vad som hänt om de inte beställt mat en vecka. Vi kan vara de enda människor de träffar på en dag, ser vi att posten ligger kvar i brevlådan tar vi med den in och vi väntar tills de öppnar så vi ser att allt är bra med dem. Vi märker det, att de allra flesta är innerligt tacksamma över att vi kommer.
Dagmar Nilsson vill inte gå till affären för risken att bli smittad av covid-19, så hon uppskattar att få hem mat genom Ann-Louise Carlsson.
Det kan 90-åriga Dagmar Nilsson skriva under på. Hon vill inte gå till affären, för risken att bli smittad av covid-19.
– Det här betyder att jag får hem varor, annars skulle jag inte ha någon mat. Och så blir det ju att vi pratar lite också, det är trevligt.
Dagmar tycker det är drygt med coronapandemin, men tänker mer på de anhöriga än sig själv.
– Jag är dörädd att barnen ska få det. Jag tänker det att, vad gör det mig att jag sitter här bara inte de får det.
Så är kassarna lämnade även till Dagmar Nilsson för den här gången och makarna Carlsson rullar vidare längs Hantverkargatan.
– De är guld värda och har blivit lite som våra hustomtar, säger Patrik Gladh tacksamt.
Alva Eckerstig, Hanna Stolt och Robin Dovnäs börjar packa varorna redan klockan sex för att hinna. "Man lär sig vad kunderna vill ha, små gröna bananer eller stora och gula..."Mjölk, kaffe och bröd går mest", säger kollegorna.