– Hur kan vi i Hultsfred hjälpa till, vilken beredskap har vi om det skulle komma flyktingar från Ukraina hit till oss?
Saker och ting är lite annorlunda nu, än vid den förra flyktingvågen, bland annat är ju större delen av dåvarande flyktingförläggningen i Stålhagen riven.
Kan det bli räddningen för det rivningshotade hyreshuset på Bastugatan i Virserum?
– Absolut inte. Det ska rivas. På den punkten är Söreling minst sagt bestämd.
– Det är i alldeles för dåligt skick, i de lägenheter jag har varit och sett skulle jag aldrig låta någon bo. Så boendet får vi lösa på annat sätt.
Och även utan Bastugatan finns det en hel del tomma lägenheter, så det kan ordna sig ändå, tror Söreling.
Under flyktingkrisen 2015-2016 byggde Hultsfred snabbt upp en organisation för att kunna hantera tillströmningen. Den är numera avvecklad. Men mycket av erfarenheterna finns kvar.
– Men vi vet ju egentligen inte om det kommer några hit till Sverige, och inte hur många i så fall. Men vi måste vara beredda att ta vår del av ansvaret. Jag hoppas att även andra, både länder och kommuner är solidariska och tar sin del, säger Söreling.
Kommunalrådet Lars Rosander (C) är inne på samma linje. Även om frågan är tidigt väckt, så har han så smått börjat titta på vad som kan göras.
– Det verkar som om kriserna avlöser varandra, vi har ju precis kommit igenom pandemin och nu kommer det här, säger han.
Den här gången är det dock lite annorlunda, pekar han på. Nu har vi inte migrationsverket här som hyresgäst längre, och i det här fallet krävs inte asylansökningar. Det borde göra hanteringen lite lättare.
– Men vi kommer att fortsätta hålla oss uppdaterade, vi följer utvecklingen för att se hur vi kan hjälpa till. Men vi vet att det inte kommer att bli lika förra gången. Jag hörde förresten Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket på radion för någon timma sedan. Han sa att förra gången fick många småkommuner ta ett stort ansvar men att så ska det inte bli den här gången.
Meningen är att Sörelings fråga ska få sitt svar på nästa kommunfullmäktigemöte. Det ger Rosander lite tid att inventera möjligheterna och följa utvecklingen.
– Vi kommer att bevaka utvecklingen och försöka bedöma vilket behov det finns, vi kan ta hjälp av SKR för att få rätt uppgifter, säger han.
