Enligt Sveriges Radio har en fjärdedel av Sveriges kommuner krigsplacerat sin personal. Enkelt uttryckt innebär det att kommunerna "paxar" sin personal, som då inte behöver rycka in till militärtjänstgöring i händelse av krig.

Även Hultsfreds kommun jobbar med frågan.

– Vår plan är att vi kommer att ansöka om att få krigsplacera all tillsvidareanställd personal, säger Ulf Bowein som konstaterar att Försvarsmakten har företräde om delar av personalen är krigsplacerad där.

I samband med totalförsvarsplaneringen har kommunen fått i uppdrag att se över sin kris- och krigsorganisation.

– Det här arbetet är någonting som finns i planeringshorisonten för samtliga kommuner, även om vi inte hade befunnit oss i det läget som vi gör nu. Det är en uppgift vi fått till oss att vi ska göra, oavsett det säkerhetspolitiska läget och kriget i Ukraina, säger Ulf Bowein och tillägger att omvärldsläget gjort frågan mer brådskande.

– Nu snabbar vi upp den processen lite grann.

Sverige har totalförsvarsplikt, vilket innebär att samtliga svenska medborgare mellan 16 och 70 år kan kallas in för tjänstgöring. Vid höjd beredskap gäller allmän tjänsteplikt, oavsett om man är krigsplacerad eller inte.

– Alla har en plikt att gå till jobbet om det blir krig. Den personal vi har i dag som inte är krigsplacerad på annat ställe ska ändå infinna sig på sina arbetsplatser.

Krigsplaceringar görs via Plikt- och prövningsverket, som ser till att varje person bara har en placering.

– Vi utgår ifrån att majoriteten kommer att gå igenom den här kontrollen och kunna placeras i kommunens tjänst. Vi är inte färdiga med arbetet, utan det är en process vi har börjat med, säger Ulf Bowein.

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska man vara krigsplacerad i den verksamhet där man gör störst nytta för totalförsvaret.

– I krig blir de flesta funktioner samhällsviktiga. Vi måste ha vatten, mat, äldreomsorg, hemtjänst, skolor, fritids och dagis. Alla de här funktionerna måste fungera även om det blir krig, säger Ulf Bowein och tillägger att civilsamhället även ska stödja Försvarsmakten.

– Då behöver samhället fungera på samma sätt som det gör i dag. Vi kanske inte behöver göra allting med samma ambitionsnivå, men vi måste ha väldigt många funktioner igång på ett eller annat sätt.