År 2022 avslutade 36 människor i Kalmar län sina liv på egen hand. En av fyra kommuner i länet som får grönt ljus för sitt arbete mot suicid, eller självmord som många säger till vardags, är Hultsfred. Det visar den ideella föreningen Suicide Zeros kommunrankning för 2024.

– Vi försöker följa regionens rekommendationer mot suicid och passa in dem i vår kommun, berättar Annika Dehlin, verksamhetschef för elevhälsan i Hultsfreds kommun.

Regionen i sin tur följer de nationella riktlinjerna.

Enligt Suicide Zero visar forskningen att förmågan att uttrycka hur man mår och känner samt ha en god relation med föräldrar eller annan närstående vuxen är en av de viktigaste skyddsfaktorerna. Barn som kan sätta ord på sina känslor och be om hjälp löper mindre risk för depression och suicid längre fram i livet.

Förra året var Hultsfred pilotkommun för Suicide Zeros "Livsviktigt snack i skolan". Det har implementerats i kommunen från och med i år.

– Det går ut på att de mindre barnen från förskola upp till mellanstadiet pratar om känslor och hur man kan förebygga när det känns som att kroppen inte mår riktigt bra, säger Annika Dehlin.

Hon säger att de flesta människor någon gång i livet drabbas av ångest eller depression. Därför bedrivs arbetet långsiktigt. Men det stannar inte vid mellanstadiet. Arbetet pågår ändå upp till årskurs ett på gymnasiet. Det ska vara naturligt att be om hjälp om något inte känns bra.

För ungdomar kan livet bli en berg- och dalbana när hormonerna sätter igång och då kan det vara bra att veta vad som är normalt och hur andra kan må.

– Det har varit så med psykisk ohälsa att det är tabu att prata om. Jag tycker ungdomarna och barnen nu är bra på att lyfta frågorna. Kuratorerna jobbar med våra elever och de flesta mår väldigt bra.

Annika Dehlin berättar att suicid är vanligare bland män än hos kvinnor och det förekommer mest hos unga män och män i pensionsåldern.

– Forskningen visar att man ska prata med barn och unga så att det vågar lyfta frågorna senare i livet.

En annan positiv bieffekt av att tala om hur människor mår är en ökad sammanhållning i klasserna och större empati. Eleverna får större förståelse för andras svårigheter och den empatiska förmågan utvecklas än mer. Det minskar också risken för mobbning.

Pressen på ungdomarna är hård att prestera i skolan och senare i samhället. Sociala medier skapar också press och de är på dygnet runt, året runt.

– Om jag tänker på mina år inom skolan har det alltid funnits barn och ungdomar som mår dåligt. Det som hänt är att de nu är bättre på att lyfta frågorna och gå till oss vuxna och fråga. Det är viktigt att bygga relationer mellan barn och ungdomar och med sina vårdnadshavare. De är viktiga i barnens liv och det kan hjälpa många.

Just nu har elevhälsan full bemanning på alla positioner som skolläkare, kuratorer, specialpedagoger och så vidare.

– Våra politiker är medvetna om det här och ser att vi behöver jobba för att främja hälsan och mot psykisk ohälsa. Man är väl aldrig helt nöjd med resurser men just nu är vi fullt bemannade och har inga vakanser. Det gör att vi har det vi behöver, säger hon.

Annika Dehlin har arbetat med frågorna under 25 år som kurator och socionom.

– Jag vill att alla barn och ungdomar ska må bra. Då behöver vi inte känna att vi inte gjorde något vi kunde gjort. Jag brinner för detta, säger hon.