Det var i måndags kväll som Magnus Sommansson och hans söner gick ner till åkanten för att se hur mycket vatten som försvunnit från ån. Synen som mötte dem var inte trevlig och framförallt inte doften som slog emot dem. För en vecka sedan var det översvämning men i dag finns det bara ett litet stråk där vattnet passerar bort mot de öppna dammluckorna.
Mellan Lönneberga och Silverdalen är i stort sett hela Silverån borta. Åns botten blottas helt på vissa platser.
- Musslorna ligger i geggan och kan inte ta sig till det kvarstående vattnet som fortfarande finns i mitten av ån. Vi har gått runt på strandkanten och samlat drygt 200 musslor som vi i sin tur slängt i det lilla vatten som finns kvar på å-bädden, säger Magnus Sommansson.
Magnus som är född och uppvuxen i Lönneberga berättar att vattenståndet är minst två meter under det normala.
- När jag var liten var ån här förorenad på grund av industrier uppströms men efter att sulfitfabriken i Mariannelund lades ner (1977) blev vattnet snart bättre vilket märktes på såväl fiske som på fågellivet runt ån. Jag kan endast minnas att vattnet varit så här lågt en gång, och då i samband med planerade arbeten vid dammluckorna i Silverdalen.
"Ledsen av allt elände"
- Det är hemskt att se hur vattnet i ån bara försvinner. Jag och mina söner har gått här i gyttjan i ett par dagar och försökt hjälpa musslor som ligger i gyttjan och kämpar för sina liv, säger Magnus Sommansson.
Längs åkanten ligger musslor som ruttnat i solskenet. "Det kan inte vara tillåtet".
Foto:
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!