"Arterna fungerar olika. När man kommer i kontakt med nya växter får man läsa på och vidga sina kunskaper", säger Mikael Nilsson på Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK.
Invasiva arter sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen. De kan både konkurrera ut andra arter, vara giftiga och sprida sjukdomar. Från början är det människor som avsiktligt eller oavsiktligt flyttat arterna till en ny miljö.
I Hultsfred menar Mikael Nilsson att speciellt arten parkslide kan bli ett bekymmer framöver.
– Den kan nog bli ett problem. Annars har vi hittills inte varit jättemycket i kontakt med invasiva arter, så vi får lära oss efter hand hur vi ska hantera dem. De finns här, men många behöver man inte hantera så länge man inte rör dem, eller jordmassorna som de växer i, och på så sätt råkar sprida dem vidare.
I Vimmerby har Joakim Karlsson, arbetsledare på driftenheten, en liknande bild av situationen.
– Parkslide är den hetaste potatisen. Speciellt om den kommer mellan tomter för den sprider sig något förskräckligt i rotsystemet och är därför väldigt svår att bli av med. Annars upplever jag inte att vi har några större problem med invasiva arter än, det är mer enstaka fall.
Jätteloka innehåller en giftig växtsaft som i kombination med solljus kan orsaka kraftiga skador på huden. Källa: Naturvårdsverket
På kommunernas hemsidor listas de invasiva arterna jättebjörnloka, blomsterlupin, jättebalsamin, parkslide och gul skunkkalla som arter som finns i länet och kan göra stor skada.
– Det många ringer in om är jättebjörnlokorna. De ska man inte ta på, då kan man få som brännskador på huden. Sedan är det många invasiva arter som inte är farliga för människor, som parkslide, berättar Mikael Nilsson.
Birgitta Johansson på kommunernas gemensamma miljö- och byggnadsförvaltning menar att det varje sommar inkommer samtal om invasiva arter.
– Det finns en uppfattning om att vi har med det att göra så vi får frågor om det. Ofta är det personer som bor i närheten av ett grönområde och ser att en art förökar sig. Eller att man har sett att det finns på en granntomt och vill inte ha in det. Men när det gäller invasiva arter är det fastighetsägaren som har ansvaret.
När det gäller naturreservaten så har Länsstyrelsen i Kalmar ansvar för ett antal i Hultsfred och Kvill i Vimmerby.
– Arbetet med invasiva arter är något som implementeras i hela länsstyrelsens arbete. Det finns ett arbetssätt och en prioritering kring invasiva arter i naturreservaten, säger handläggare Karin Jakobsson.
Parkslide får lätt fäste på nya platser och är svår att bekämpa. Därför är det viktigare att den inte sprider sig till nya platser. Om det inte går att genomföra en spridningssäker bekämpning ska du avstå från att bekämpa. Källa: Naturvårdsverket
Blomsterlupin bekämpas genom att slå den innan den sätter frö, gärna flera gånger på en växtsäsong. Det går att gräva eller dra bort växten vid mindre förekomst. Finns spridd i hela Västerviks kommun. Källa: Naturvårdsverket
Jättebalsamin bekämpas genom att dra upp plantan tillsammans med hela rotsystemet. Gör det gärna tidigt på säsongen innan frökapslarna är mogna. Lägg avfallet i en sluten plastpåse. Källa: Naturvårdsverket
Spridning av jättebalsamin kan förhindras genom att slå den innan den blommar och sätter frö. Se till att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Samma område bör besökas senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken. Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön. Källa: Naturvårdsverket.
Vresrosen skuggar ut övrig vegetation och tränger därmed ut den inhemska växtligheten. Vresros är enklast att bekämpa när den fortfarande är liten. Den ska grävas upp med rötterna. Vresros som hittas i naturen kan rapporteras till www.invasivaarter.nu.
Kanadensisk gullris tenderar att invadera bland annat öppna sandrika och näringsfattiga torrängar där inhemska konkurrenssvaga växter annars ska växa. Hittas ett bestånd av arten kan du ta foto, notera platsen och rapportera in det till invasivaarter.nu.
Förebyggande åtgärder är av stor vikt. Bestånd av gul skunkkalla inklusive dess rotstammar bör grävas bort direkt, för att förhindra spridning. Inga bitar av rotstammen får lämnas kvar. Mindre rottrådar kan lämnas om de förblir i mörker. Källa: Naturvårdsverket.
