"De med lägst utbildningsnivå har inte den medicinska kunskapen, men de känner våra brukare bäst. De kan se förändringar i beteende och mående", säger socialchef Marie Stjernström.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har granskat den medicinska vården och behandlingen vid särskilda boenden för äldre (SÄBO) i Hultsfreds kommun.
Granskningen visar på flera allvarliga brister. IVO konstaterar bland annat att den personal som gör medicinska bedömningar inte har tillräcklig kompetens för arbetsuppgiften. Personalen behärskar inte heller svenska språket i tillräcklig omfattning.
"IVO bedömer att den bristande kompetensnivån och bristerna i svenska språket utgör en patientsäkerhetsrisk och medför att kommunen inte säkerställer att kraven på en god vård uppfylls", skriver myndigheten och fortsätter:
"IVO konstaterar vidare att många livsavgörande bedömningar av patienter på SÄBO görs av den personal som har den lägsta utbildningsnivån. Tillgången till läkare är ibland otillräcklig."
Varför låter ni personal som inte har tillräcklig kompetens göra medicinska bedömningar?
– Vi tycker nog ändå att vi har en god nivå där. I den här granskningen finns inga nyanser, utan antingen är det en brist eller så är det bra, säger socialchefen Marie Stjernström.
Stämmer det att många livsavgörande bedömningar görs av personal som har den lägsta utbildningsnivån?
– Ja, men jag skulle inte vilja säga att de för den skull är sämre på att göra bedömningar. Det är ändå personal som jobbar väldigt nära våra brukare och känner igen tecknen på när en äldre person agerar annorlunda eller inte är som den brukar vara, så de är mest lämpade att se det. Den medicinska bedömningen ligger sedan hos sjuksköterskan.
Kommunen delar inte IVO:s bild av personalens bristfälliga språkkunskaper.
– Det är inte riktigt upplevelsen bland vår personal och våra brukare. Vi arbetar kvalitativt. Är det någon som har begränsade språkkunskaper i svenska språket har man språkpraktik. Vi arbetar tätt med arbete och integration för att testa om det fungerar. Fungerar det inte blir det inte en anställning.
Enligt granskningen har den personal som är närmast patienten inte alltid den kunskap och kompetens som krävs för att kunna observera, tolka och signalera när patientens tillstånd förändras.
Enligt IVO finns även brister i dokumentation, läkemedelshantering och vård i livets slutskede. Varken dokumentationen eller den palliativa vården sker enligt gällande regelverk. Läkemedelshanteringen sker inte på ett patientsäkert sätt.
– Det låter väldigt illa om man bara hör bristerna, men om man också läser vad de gör bedömningarna på får man en liten annan bild. Det finns bra saker vi hanterar också, säger Stjernström.
– Sedan får man ha i beaktande också att granskningen gjordes under pandemin. Allt var väldigt hårt ansatt.
IVO kräver en redovisning av förbättringsåtgärder senast den 4 juli. Enligt socialchefen har flera åtgärder redan vidtagits.
– Vi tar ändå till oss bristerna som de har fått fram och ska svara på det också.
Bland annat påbörjades en stor dokumentationssatsning inom socialförvaltningen under förra året.
– Vi utbildar all personal i dokumentation.
När granskningen gjordes 2021 var det brist på sjuksköterskor, enligt Marie Stjernström.
– Under 2022 anställdes fler sjuksköterskor på de vakanta tjänsterna. Det förändrade också hela situationen, men det kommer inte riktigt fram i granskningen heller.
Om nya kostsamma satsningar kommer att krävas återstår att se.
– Det kan jag inte säga i dagsläget. Först och främst ska vi titta på vad vi redan gör och skruva lite till på de åtgärderna, säger Marie Stjernström.