Lokalprofil siktar pĂ„ 300 maratonlopp – trots synskada

Kurt Gustavsson, 78, Àr synskadad och tar sig fram med hjÀlp av en vit kÀpp. Samtidigt Àr han maratonlöpare. Lagom till 80-Ärsdagen siktar Venabon pÄ att springa sitt 300:e maratonlopp.

Till vardags gÄr han med vit kÀpp pÄ grund av en allvarlig synskada. Trots det fortsÀtter Kurt Gustavsson att springa maraton.

Till vardags gÄr han med vit kÀpp pÄ grund av en allvarlig synskada. Trots det fortsÀtter Kurt Gustavsson att springa maraton.

Foto: Jimmy Larsson

Hultsfred2024-06-06 05:30

– Hela vĂ€rlden Ă€r suddig, sĂ€ger Kurt Gustavsson vars synproblem började för 15 Ă„r sedan.

Han har drabbats av grön starr pÄ bÄda ögonen.

– Det gĂ„r inte att göra nĂ„gonting Ă„t det. Jag har varit hos experter pĂ„ Karolinska flera gĂ„nger. De sĂ€ger att det enda du kan göra Ă€r att försöka fördröja försĂ€mringen, och det gör du genom att fortsĂ€tta utmana dig.

Han har sprungit maraton 46 Är i rad. "PÄ nÄgot sÀtt har det blivit min identitet att jag Àr den som springer."
Han har sprungit maraton 46 Är i rad. "PÄ nÄgot sÀtt har det blivit min identitet att jag Àr den som springer."

NĂ€sta utmaning Ă€r att nĂ„ 300 maratonlopp. Hittills har han sprungit maraton, det vill sĂ€ga 42 195 meter, 288 gĂ„nger. Han har genomfört maratonlopp 46 Ă„r i rad.

– Jag ligger tvĂ„a i SmĂ„land pĂ„ antal maratonlopp, sĂ€ger han och berĂ€ttar att ettan har avverkat 308 lopp.

– Klarar jag 300 nĂ€r jag fyller 80 Ă„r fĂ„r jag se om jag försöker springa Ă„tta till för att bli etta i SmĂ„land. Men det Ă€r för lĂ„ngt fram nu.

Under sitt yrkesliv var han bland annat idrottslÀrare och rektor för gymnasieskolan i Hultsfred.

– Sedan har jag jobbat med friskvĂ„rd och haft SilverdalshĂ€lsan och TrĂ€ningshuset i Vimmerby.

I slutet av 1970-talet sprang han mellan bostaden i Vena och arbetsplatsen i Hultsfred nÄgon dag i veckan.

– Det var av praktiska skĂ€l, för frugan skulle ha bilen ibland.

Till vardags gÄr han med vit kÀpp pÄ grund av en allvarlig synskada. Trots det fortsÀtter Kurt Gustavsson att springa maraton.
Till vardags gÄr han med vit kÀpp pÄ grund av en allvarlig synskada. Trots det fortsÀtter Kurt Gustavsson att springa maraton.

Löpturerna vĂ€ckte uppmĂ€rksamhet. Han blev dĂ€rför intervjuad i Vimmerby Tidning, vilket i sin tur ledde till att han sprang hela vĂ€gen frĂ„n Nordkap till Smygehuk, vilket Ă€r 250 mil. 

– Efter att jag var fĂ€rdig med det började jag springa maraton.

Hawaii, Aten, Kanarieöarna och Mallorca Àr bara nÄgra av alla platser dÀr han har genomfört maratonlopp. Vissa lopp har varit mer minnesvÀrda Àn andra.

– Berlin Ă€r alltid en miljon Ă„skĂ„dare och det Ă€r speciellt. Nu upplever jag att lopp med 30–40 deltagare dĂ€r man springer mĂ„nga varv och fikar ihop efterĂ„t Ă€r trevligast. De stora loppen Ă€r inte min grej lĂ€ngre och det har med synen att göra.

"Jag kan bara trÀna dÀr det Àr asfalt, dÀr jag kÀnner igen mig och nÀr det inte Àr för mycket trafik", sÀger Kurt Gustavsson.
"Jag kan bara trÀna dÀr det Àr asfalt, dÀr jag kÀnner igen mig och nÀr det inte Àr för mycket trafik", sÀger Kurt Gustavsson.

Han lever pÄ samma sÀtt som tidigare, men allt tar lÀngre tid och Àr krÄngligare.

– Synen Ă€r inte det stora problemet pĂ„ loppen, utan det Ă€r konditionen. Jag kan bara trĂ€na dĂ€r det Ă€r asfalt, dĂ€r jag kĂ€nner igen mig och nĂ€r det inte Ă€r för mycket trafik.

Drivkraften har förÀndrats genom Ären. I början sporrades han av att fÄ bra tider pÄ loppen.

– Nu Ă€r det mycket en social grej. Det Ă€r 20–25 löpare som jag kĂ€nner vĂ€l och som jag har sprungit ihop med i mĂ„nga Ă„r. Jag följer dem pĂ„ Facebook, sĂ„ jag vet att nu kommer det att vara ett gĂ€ng av mina kompisar som springer. DĂ„ Ă€r det roligt att Ă„ka dit.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!