Den ena bördan med ris efter den andra lastas upp på släpvagnen för att köras iväg. Det är verkligen full fart på arbetsplatsen.
Som på vilket jobb som helst. Fast det här är lite annorlunda, berättar Leif-Inge Myrén som är arbetsledare för gänget.
– Det här är ett projekt som syftar till integration, säger han, målet är att deltagarna ska få tillfälle att träna på svenska i arbetet.
Projektet vänder sig inte enbart till nyanlända, utan också till andra som står en bit från arbetsmarknaden.
– Vår tanke är att det ska bli en språngbräda in i samhället, säger Leif-Inge Myrén.
Utegruppen jobbar mycket på uppdrag av ÖSK, Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Bland annat genom att de sköter fredagsstädningen på gågatan. Och en hel massa andra uppdrag som annars skulle få stå tillbaka.
Så till exempel röjningen uppe vid vattentornet.
– Men vi jobbar över hela kommunen, säger Leif-Inge Myrén.
Men jobbet är ändå bara en del i det hela, projektet har ett tvådelat uppdrag. De mjukare värdena är väl så viktiga som själva arbetet. Deltagarna får chansen att lära sig en hel del om det svenska samhället, att rusta sig får att gå vidare till den ordinarie arbetsmarknaden.
Därför är språkpraktiken en viktig del i verksamheten, på arbetsplatsen är det svenska som gäller hela vägen ut.
– Det är viktigt, säger Leif-Inge Myrén, eftersom vi har deltagare med många olika språk. Men i svenskan har vi ett som är gemensant. Därför pratar vi alltid svenska på jobbet.
Projektet drivs av kommunens integrations- och arbetsmarknadsenhet, där Robert Andersson är chef.
– Bakgrunden till det här projektet är att Jens Karlsson på ÖSK och jag pratade om hur vi kunde göra, säger han. Och vi kom fram till att det blir dubbel nytta. Både för deltagarna och ÖSK.
Eftersom det handlar om ett projekt är det ganska korta deltagartider. Det brukar pendla mellan tre och sex månader. Men det kan bli upp till ett år,
– Så på de två åren vi hållit på är det 20-talet personer som gått igenom projektet, säger Robert Andersson. Många av dem har sedan gått vidare till arbete eller studier.
Det brukar pendla mellan fem och sju deltagare i gruppen. Det är är en rent praktisk begränsning.
– Det är vad som får plats i bilen vi har, säger Leif-Inge Myrén, annars skulle vi nog kunna vara tio. Men vi kanske kan skaffa en bil till på sikt.