Migrationsverket har en kopia av Lucia Rappichs tyska pass, men den kan inte användas för att styrka hennes identitet, enligt presschefen.
2021 avslog Migrationsverket Lucia Rappichs ansökan om medborgarskap eftersom hon inte kunde styrka sin identitet.
– Hon har nu en öppen ansökan inlämnad där hon har sökt medborgarskap på nytt. Den ansökan kan vi inte kommentera, utan de som jobbar med de här frågorna i myndigheten får titta på hennes ärende och sedan fatta ett beslut. Men om vi backar tillbaka till den historiska prövningen handlar det om att hon inte har uppfyllt kravet på att hon måste kunna visa upp ett pass i original, säger Jesper Tengroth.
Samtidigt finns andra möjligheter att identifiera sig i samband med en ansökan om medborgarskap.
– Ett alternativ är att en nära anhörig kan styrka identiteten. Det finns krav för det också. Bland annat ska den personen ha fått svenskt medborgarskap genom godtagbar identitetshandling. Det ska finnas en nära relation – det kan vara en make eller maka, förälder, syskon eller vuxet barn, säger Jesper Tengroth och tillägger att Lucia Rappich i det här fallet behöver ta kontakt med tyska myndigheter och be om stöd.
Hon upplever att hon blir straffad för att hon inte har några nära anhöriga, hur vill du kommentera det?
– Så klart är det hennes känsla, och den har hon rätt till. Men vi håller inte på och straffar människor. Att bli medborgare i Sverige är den sista delen av det man har att göra med Migrationsverket. Ett medborgarskap är oåterkalleligt. Därför finns ett antal krav uppställda för att man ska kunna bli svensk medborgare. Ett av kraven är att man ska kunna styrka sin identitet. Hon har inte i tidigare ansökningar kunnat göra det. Jag förstår att det är bekymmersamt och trist för henne, men ansvaret ligger helt och hållet hos henne.
Han uppger att Migrationsverket inte kan hjälpa henne i kontakterna med tyska myndigheter.
– Vi kan inte heller runda några regler för att hon kom hit redan 1999. Så här ser regelverket ut, och det är också till för att skydda det svenska medborgarskapet som är oåterkalleligt.
Även när det gäller problemen kopplade till Rappichs namnbyte hänvisar Tengroth till de tyska myndigheterna.
– Det kan inte vara unikt i Tyskland att någon byter efternamn och bor utomlands. Hon måste ta ett snack med tyska myndigheter och se vad de kan hjälpa henne med.
Hon har redan gjort det, men det verkar som att det tar stopp i den kontakten i och med att hon har olika efternamn i Tyskland och Sverige?
– Jag kan inte svara på vilka regler som gäller i Tyskland eller hur dialogen har gått där. Vi kan konstatera: Tidigare när hon har ansökt har hon inte kunnat styrka sin identitet. Nu finns det en ny ansökan som ligger öppen. Den får vi pröva och så får vi se om den är komplett eller om den inte är komplett, och utifrån det kommer myndigheten att fatta ett beslut.
Enligt Tengroth kan kopian av hennes tyska pass, som finns i Migrationsverkets arkiv, inte användas för att styrka hennes identitet.
– Däremot hon kan begära ut kopian från oss. Den kan kanske vara ett stöd för henne i kontakten med de tyska myndigheterna. Men vi kan inte använda kopian i vårt beslutsfattande.
Varför står det på Migrationsverkets hemsida att den som tidigare har lämnat in sitt hemlandspass till Migrationsverket kan hänvisa till det i sin ansökan, om den informationen inte kan användas i ert beslutsfattande?
– Det korta svaret är att vi inte kan se att det gjorts en regelrätt kontroll av passet eftersom det lämnades in för länge sedan och att det därför inte kan användas.