Snön täcker skadorna bra - att avverkningsmaskinerna gått fram syns vid första anblick knappt. Men här och var i snön sticker variga sår fram. Larvfötter har lämnat breda band av revor med lera och bortfläkt mossa.
Från 1999 till 2006 har skador efter körning över vattendrag ökat från 4 till 11 procent, enligt Skogsstyrelsens statistik. Och då var inte stormhyggen inräknade.
En av anledningarna till att skadorna ökat anges vara de allt kortare vintrarna med lite tjäle.
- En så kort frusen period ställer allt på sin spets, säger Iwan Westerlund till tidningen SkogsEko. Iwan Westerlund är professor i skogsteknologi vid Statens lantbruks universitet i Umeå.
Körskador på vattendrag ger oväntade konsekvenser som inte syns på ytan. Som att lerpartiklar, humuspartiklar och tungmetaller kommer ut helt ofiltrerade i bäckar och sjöar. I Sverige överskrids kvicksliverhalten i fisken gränsvärdet för vad som är ätligt i 10 000 sjöar.
Mellan 10 och 30 procent av allt kvicksilvret som hamnar i sjöarna hamnar där på grund av skogsbruket
Enligt Iwan Wästerlund kan även körskador på torr mark leda till långsiktiga problem som minkar skogbrukets produktion. I gallringsskogar leder avslitna rötter både till rotröta och till att träden blir mer instabila i storm.
Milda vintrar ger mer körskador
Skadorna efter avverkningar ökar i markerna. Varma vintrar och ett ökat biobränsleuttag är orsaken. Och effekterna når längre än bara det sönderkörda området.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!