Det är medlemmarna i Tjust järnvägsförening som håller igång trafiken på smalspåret, en hobby som många järnvägsentusiaster gärna lägger en hel semestervecka på varje sommar.
Bland de som jobbar som eldare, lokförare, konduktörer och tågansvarig finner man hemorter som Tibro, Vadstena, Västerås och Åtvidaberg.
- Vi har en hängiven stab av ideella arbetare från hela landet, säger den trafikansvarige på smalspåret Peter Heller från Västervik.

Ånga med kraft
Entusiaster var också de 40-talet engelsmän som åkte ånglok till Hultsfred i måndags kväll.
- Det var bara lovord, både över loket och naturen här i Småland, säger Daniel Harrysson som körde tågsättet.
I går förmiddag var det avgång tillbaka mot Västervik, en tur som går i lugn och behaglig takt.
Ångloket tuffar på i makliga 40 kilometer i timmen och resenärerna får sitta i den renoverade passagerarvagnarna av trä från början av seklet.
Själva ångloket är en underbar svart maskin, väl oljad och trimmad att fungera lika bra i dag som när det byggdes i Kalmar för 86 år sedan.
- Man kan säga att vi kokar vatten, lagrar ångan och pumpar upp trycket till tolv kilo. Sedan släpper vi bromsarna och kör, berättar Daniel Harrysson.
Loket är ett mekaniskt under, som går lika fort framåt som bakåt.
- Man kan skifta utväxlingen under färd och hela axeln drivs från båda håll. Som snabbast vänder axeln tio gånger per sekund!

1000 liter milen
Vid normal körning förbrukar loket 100 kilo kol och 1 000 liter vatten per mil, men den här turen går lugnare. Efter vägen stannar man vid någon sjö och suger in nytt vatten i tankarna som rymmer tre kubikmeter vatten.
Eftersom brandfaran är stor har skorstenen gnistskydd och för säkerhets skull följer ett dieseldrivet lok efter som brandbevakare.
Ett 30-tal passagerare fanns ombord när det är dags att lämna perrongen.
- Vi såg en annons och tyckte detta verkade som en trevlig endagstur, tyckte Ingvar Åhs från Österbymo som reste tillsammans med Anita Gustafsson från Jönköping.
Den karakteristiska ångtutan tjoar glatt när tågsättet lämnar perrongen.