På det ordinarie årsmötet i februari lyckades ridklubben inte välja någon ny ordförande efter Annika Fransson, som har valt att sluta efter många år. Det krävdes ett extra årsmöte för att hitta hennes efterträdare.
Jessica Cederlöf Larsson valdes på söndagen.
– Det känns bra. Det är ett spännande uppdrag, säger hon och konstaterar samtidigt att det är stora skor att fylla.
– Annika är kunnig och har suttit länge, så det är lite att ta efter.
Jessica Cederlöf Larsson, som till vardags jobbar med tvångsvård av missbrukare, började rida när hon var ung. Hon har även suttit i styrelsen och haft hand om tävlingssektionen.
Ordförandevalet var en viktig pusselbit för att trygga klubbens framtid. Men det finns fler utmaningar.
– Det är svårt ekonomiskt, men det har hela Sveriges ridklubbar problem med just nu.
Att driva en ridklubb är inte billigt.
– Oavsett om vi har lektioner eller inte kostar vår verksamhet. Det är stora pengar det handlar om. Maten, driften och personalen kostar. Det är tufft.
Hon vill bredda ridklubbens verksamhet och inte bara använda hästarna till ridlektioner.
– Hästen kan användas till så mycket annat som ligger mig varmt om hjärtat. Alltifrån att samarbeta med skolor till att koppla in psykiatrin. Det finns sådana som behöver komma ut och träffa djur för att må bättre.
Dessutom menar hon att ridklubbens lokaler till exempel skulle kunna användas för läxläsning.
– Det finns mängder med idéer, det är bara fantasin som sätter gränser.