Användningen av munskydd har ökat i coronapandemins spår.

Nu visar det sig att folk inte kastar dem i soporna. Dagligen ligger det munskydd i reningsverkets mekaniska rening, som består av ett rensningsgaller där skräp som aldrig borde ha spolats ner i avloppet fastnar. Det kan vara bindor, tamponger, tops, portionssnus och nu även munskydd.

Hur stort är problemet skulle du säga?

– Jag vill inte kalla det ett problem, inte än. De kommer dagligen, men enstaka, säger David Nelson, driftschef på ÖSK.

Vad är risken med att spola ner munskydd i toaletten?

– De löser inte upp sig som toapapper gör en stund efter att det blivit blött. Munskydd förblir i sin ursprungliga form och riskerar fastna i ledningsnätet.

David Nelson tror inte munskydden kommer från de stora användarna, som vården och omsorgen.

– De har bra rutiner, utan jag tror det kommer från allmänbefolkningen. Folk gör det nog inte heller av illvilja, utan är nog inte med på hur det ska sorteras, och tycker det är bekvämt att spola ner dem i avloppet.

Hur kan den enskilda fastighetsägaren drabbas?

– Risken är att det blir stopp i avloppet, det kan det bli även av något enstaka munskydd. Blir det stopp mellan fastigheten och tomtgränsen faller ansvaret på fastighetsägaren och i värsta fall får fastighetsägaren upp avloppsvattnet i sina golvbrunnar. Fastnar det däremot i ledningsnätet blir det ÖSK:s problem, redogör David Nelson.

Vad vill du uppmana folk?

– Spola inte ner munskydden i toaletten, de ska inte hit utan hör hemma i soporna.