Melissa Degovic arbetar på en frisersalong i Hultsfred sedan en månad tillbaka och har hunnit bilda sig en uppfattning om stan.
Förra året kostade nedskräpningen av gator och torg 430 miljoner kronor för 227 av landets kommuner enligt Naturvårdsverket. Skattepengar som kunde gått till mer angelägen verksamhet än att plocka fimpar, tuggummin med mera.
Men hur skräpigt är det egentligen i Hultsfred?
Vimmerbybon Melissa Degovic arbetar sedan en månad tillbaka på en frisersalong i centrala Hultsfred.
– Jag tycker inte det är skräpigt här, jag gillar Hultsfred. Det är mest att folk tar sönder saker men annars tycker jag det som ska hamna i papperskorgen gör det. Här på salongen slänger vi kartonger och annat där det ska slängas, berättar hon.
Elisabeth Hellsten bor i Hultsfred och ser ingen skillnad mot för fem år sedan.
– Jag tycker inte det är så farligt med nedskräpning här. Det kan komma någon plastpåse flygande när det blåser. Själv lägger jag skräpet där det ska vara, säger berättar hon.
Till Naturvårdsverket rapporterade Hultsfreds in att kostnaden för skräpplockning förra året uppgick till 53 000 kronor och Vimmerby rapporterade in 342 000 kronor.
– Allt går i vågor men tendensen är att nedskräpningen ökar på platser där grupper samlas. Mest nedskräpning sker i centrala delarna av Hultsfreds centrum och gågatan, berättar Mikael Nilsson, driftschef på Östra Smålands kommunalteknikförbund, ÖSK.
Vanligaste skräpet i kommunen är cigarettfimpar och tuggummin, båda är besvärliga att plocka upp oavsett om det sker för hand eller med sopmaskin.
– Jag tror det kan vara en fördel att vi är på tå och plockar. När det ser rent ut tar det emot lite att skräpa ned. Men en del bryr sig inte och bara kastar och det skapar merjobb för någon annan, i det här fallet kommunen, säger Mikael Nilsson.
Chipsen och ostbågarna kan bli dyrare när producenterna får betala för att kommunerna städar upp efter nedskräpning med plast.
Skillnaden i inrapporterade kostnader för städningen jämfört med Hultsfred tror Vimmerbys gatuchef Roger Lindell kan bero på olika sätt att tolka vad som ska räknas in.
– Det är inte alltid helt klockrent och man kan tolka olika. Vår driftavdelning sätter varje dag upp mantid och maskintid på varje aktivitet som de gör, säger han och nämner städningen av torget i centrum som exempel.
Målet med EU-direktivet från 2021 är att minska användningen av plastprodukter och hindra dem från att nå naturen. En del produkter som plastbestick och plastsugrör är redan förbjudna. Andra ska innehålla information om konsekvenserna om de spolas ned i avloppet, såsom bindor och tamponger, som också innehåller plast.
Naturvårdsverket har kommit fram till att av de inrapporterade städkostnaderna för 2022 så anses 230 miljoner härröra från plastprodukter. En summa som nästa år ska tas ut från producenterna.
I Naturvårdsverkets förslag, som är på remiss, kommer exempelvis ett omslagspapper på en chokladkaka eller en påse till chips kosta 92 öre, en cigarett med filter 3,72 öre och en engångsplast-matlåda 56 öre. Kostnaderna kan sedan hamna i knäet på konsumenterna och göra dessa varor dyrare.
– Pengarna tas in av Naturvårdsverket som fördelar ut dem till landets kommuner utifrån befolkningsmängd, berättar Petra Selander, handläggare på Naturvårdsverket.
Produkter som är gjorda helt av papper undantas. Inte heller tuggummin, som ofta innehåller plast och är en vanlig form av nedskräpning, omfattas.
– Plastanvändningen har ökat sedan 1950-talet. Plast är bra och billigt men EU vill komma bort från den eftersom nedbrytningen kan skapa mikroplaster som orsakar problem för djur och natur, säger Petra Selander.