Birgit Hedenberg i Hultsfred vet att berätta mer om parken och dess äldre historia. Den går tillbaka till 1920-talet, berättar hon. Då skänktes marken till Hultsfreds kommun av fru Ellen Hedenberg-Silverstolpe, med förbehållet att marken enbart fick användas som park och inget annat.
– Ellen Hedenberg var en person som månade om de svaga i samhället, berättar Birgit Hedenberg.
– Hon såg att många kvinnor hade dåliga knän och kunde inte gå några längre sträckor, utan fick sitta i sina mörka och slitna bostäder. Den här parken skulle bli en oas för dem mitt i Hultsfred.
En plats för vila och rekreation, där de kunde få en paus från det dagliga slitet i hushållet.
– Ellen Hedenberg kom ursprungligen från Helsingborg, berättar Birgit Hedenberg, och jag tror att hon valde det här området för att det påminner lite om stan, med vattnet och det.
Det är tankar från 1920-talet som lever kvar än i dag, just begreppet oas användes flitigt vid nyinvigningen häromdagen.
På den här tiden tillhörde nästan all mark i Hultsfred Kristinebergs Herrgård, där Ellen Hedenberg residerade och i samband med en annan markaffär såg hon till att kommunen fick ta över det här området och skapa den här parken. I kontraktet såg hon till att få det ordentligt inskrivet att marken bara fick användas som park och inget annat.
Men lika väl var det nära att området blev bebyggt. På 1960-talet växte Hultsfred så det knakade, Folkets Hus, eller Valhall som det heter nu, var precis färdigbyggt och resten av parken intill låg i farozonen för att bli bebyggd.
– På Mimervägen fanns då en frisersalong, berättar Birgit Hedenberg, ägare var frisörmästare Henrik Albertsson. Han protesterade med skärpa mot att parken skulle byggas igen.
– Han satt i flera dagar på kommunkontoret och gick igenom gamla avtal, fortsätter hon, och till slut fick han napp och hittade avtalet mellan fru Hedenberg och kommunen. På så vis kunde han stoppa vidare bebyggelse i parken.
Det är många som gläds åt det i dag, när Hagadalsparken återigen blivit en oas i centrala Hultsfred. Nu som då ska det vara en plats för rekreation och vila.
– Det har blivit jättefint i parken, tycker Birgit Hedenberg. Det är väldigt vackert.
Och hon tror att Ellen Hedenberg också skulle varit väldigt nöjd, med hur den här oasen blivit efter ombyggnaden.