Det var en dag i början av förra våren, som en man tagit sig in på socialförvaltningen. Han hade varit där tidigare och beskrivs i förundersökningsprotokollets förhör av personalen som jätteupprörd, men inte hotfull. Mannen vägrar lämna kommunhuset, han menar att han behöver få sitt ekonomiska bistånd på en gång. 

Kommunhuset har stängt och en chef på förvaltningen beslutar sig för att trycka på överfallslarmet. En väktare kommer dit, samt en polispatrull bestående av två poliser. Mannen har slagit sig ner på en stol och säger att han tänker sova i kommunhuset. De två poliserna pratar med mannen. Flera ur personalen blir vittnen till händelsen. En kvinna beskriver att en av poliserna har en dålig attityd mot mannen. 

När mannen vägrar att gå ut självmant så försöker poliserna avvisa honom från platsen. Berättelsen om vad som händer sedan skiljer sig åt, beroende på vem som berättar den. Den polis som nu är åtalad för misshandel, säger i förhör att mannen börjar kasta med kroppen och att det blir "tumultartat ganska omgående". Polisen lägger ner mannen på golvet och menar att mannen skriker dödshot, men sen lugnar han sig och polisen släpper taget. Då menar polisen att mannen springer iväg och samma händelse sker igen, med undantaget för att mannen börjar sparka mot polisen och får in flera träffar. Polisen säger i förhöret att "Jag slår då ut min batong, enligt vad vi är lärda på skolan, att möts man… möts man med sparkar, så ska man skapa avstånd och försöka påverka motståndaren med nästa steg."

Den åtalade polisen menar att han slog två batongslag mot mannen, innan han lämnade kommunhuset. Den målsägande mannen säger i förhör att han fått sju-åtta slag av batongen. Flera ur personalen i socialförvaltningen säger i sina förhör att de upplevde händelsen som obehaglig och att de hörde mannen skrika av smärta. Väktaren som fanns på plats uppger i sitt förhör att han tyckte det var onödigt av polisen att dra batong då den målsägande mannen "var inte stor. De var tre och hade lätt kunnat leda ut honom."

Den andra polisen som fanns på plats förekommer också i förundersökningsprotokollet. Han berättar en annan historia om händelsen och säger att mannen blev stel som en pinne när de tog tag i honom. "Vi hade kunnat löst den här situationen på ett helt annorlunda sätt", säger han i förhör och berättar att han grubblat mycket över händelsen. 

I ett annat förhör med en polis framkommer att den nu åtalade polisen blivit anmäld för en annan händelse, men som sedan lagts ner. Den händelsen ska handla om att polisen, när han var ur tjänst ska ha förföljt och sedan prejat av en bil på riksväg 40, anledningen ska ha varit att de mötte polisen som färdades i sin privata bil, och "ljustutade" för att polisen körde med helljus på. Poliskollegan säger i förhör att han reagerat på att anmälan gällande den händelsen lagts ner. "Ingen där har jobbat så tidigare, att du jobbar när du är ledig och framför allt inte prejar bilar.", uppger poliskollegan i förhör. 

Åtalet lämnades in till Kalmar tingsrätt av chefsåklagare Kajsa Sundgren på särskilda åklagarkammaren. Hon yrkar på att polisen döms för misshandel, alternativt tjänstefel i andrahand för händelsen på Hultsfreds socialförvaltning. 
Vi har sökt åklagare Kajsa Sundgren utan framgång.