– Det har varit en ganska överväldigande upplevelse, säger Simon.
Redan första dagen satte träningen igång.
– Vi började med att göra exercis och träna på olika manövrar. Vi fick hämta vår packning och våra uniformer som vi fick packa upp och sortera i kasernen under en tidsbegränsning på 45 minuter – och de 45 minutrarna gick väldigt snabbt, säger Simon.
Efter Simons första dygn har han förstått att livet på regementet skiljer sig drastiskt från den vanliga vardagen.
– De är väldigt noga med att man ska vara ordentlig och punktlig. Om du ska vara någonstans på en avtalad tid måste du vara där fem minuter innan. Det är lite stressigt, men samtidigt är det bra för det bygger ju rutin, säger Simon.
Förra året var det åtta stycken från Vimmerby och en från Hultsfred som gjorde värnplikt. I år är det de som är födda 2004 som rycker in, men än har man inte sammanställt statistiken över antalet värnpliktiga per kommun. Simon, eller “Tuvesson” som han kallas på Ing 2, har ryckt in på ett renodlat ingenjörregemente.
– Här utbildar vi fältarbetssoldater som på olika sätt påverkar terrängen till vår fördel eller motståndarens nackdel. Som till exempel att skapa rörlighet genom att upprätta broar, eller att minera terräng för att hindra en motståndare mot att ta sig fram, säger Martina Gustavsson, kommunikatör på Försvarsmakten.
På Ing 2 regemente i Eksjö har man i år beställt 264 stycken värnpliktiga. Simon kommer vara på Ing 2 i 10 månader och så småningom göra befattningsutbildning inom ledning och samband.
– Plikt och prövningsverket placerar individer dels utifrån vad de själva tycker är intressant, och utefter vad vi har beställt. Alla får en befattning som man riktas mot, men sen när de kommer hit kanske de måste riktas om, säger kommunikationschef Maddelena Lago.
Överste Per Åkerblom som är chef på Ing 2 menar att alla kan uppleva sin värnplikt som olika utmanande, men att ansvaret som följer av att ingå i en grupp och ett större sammanhang ofta är något nytt.
– I grundskolan är inriktningen mer individuell. Här är det ett kollektiv som ska utbildas och göra något tillsammans. Det kan vara en omställning, men många upplever det säkert som väldigt meningsfullt också, säger Per.
Han tycker att det är för tidigt att lägga märke till militära attitydförändringar hos den unga generationen som en följd av NATO-processen. Men han tycker sig se en ökad medvetenhet om världsläget hos unga idag.
– Frågor om krig och fred har kanske inte varit lika påtagliga som de är nu, och det skapar en mening åt vår utbildning på ett annat sätt, säger Per.
Risken att behöva rycka ut i strid som en följd av det spända världsläget är inte något Simon verkar bekymra sig över. Efter första dagen undrar han däremot hur han ska klara sig utan vänner, familj och mobiltelefonen.
– Vi måste lägga av oss mobilerna klockan sex på morgonen och får dem när vi slutar på kvällen. Första kvällen slutade vi tio över tio, säger Simon.
Trots den drastiska omställningen känns allting hittills bra och han har några saker att se fram emot.
– Att testa att köra tung lastbil kan vara kul, att bege sig ut i fältet, skjuta vapen och genomgå plutonsövningar. Nu är det bara andra dagen så jag har inte varit med om så mycket än. Lite kämpigt kommer det bli, men man vänjer sig väl tillslut, säger Simon.