De har varit flitiga med att träffas sedan studenten den 18 maj 1968. Gemensamt har de firat jämna tio år, alltid med bra uppslutning.
– I år är vi 34 elever och två klassföreståndare, både Erik Sandstedt och Eine Pettersson är på plats. Och så ska vi skypa med Tor Rydberg framöver, berättar en av initiativtagarna Lennart Edlund innan man tas om hand av rektor Mikael Pettersson som tar med eleverna på en rundvandring i deras gamla skola.
Det är knappt så man får "tyst i klassen". Det saknas just inte samtalsämnen, utan skratten hörs snabbt när minnen delas mellan klasskamraterna från Reallinjen och Latinlinjen.
– Det unika med oss är att vi var de sista klasserna som gick ur gamla gymnasiet, berättar Rosemarie Nielsen, som också ingår i arrangörsstaben. Vi var sist med att ha muntlig tentamen vid studenten, så kallad Muntan.
Och bara det ordet väckte starka minnen från dagen som studentmössorna kunde höjas i skyn och en viktig epok i livet var till ända.
– Vi latinare har haft väldigt bra kontakt genom åren, berättar Agneta Österlund. Det kan vi tacka vår klassföreståndare Åke Pettersson för och kompisarna Birgitta Gustavsson och Lena Pettersson får ett leende över läpparna när Agneta för det på tal och nämner hans namn.
– Varje år kring jul kom det en tjock bunt med papper, säkert ett 20-tal sidor, som han sammanställt med information och fotografier om alla oss i klassen, tillägger Boel Wetter. Var vi befann oss i världen, vem som bytt jobb, eller gift sig och fått barn under året. Helt fantastiskt gjort av honom. Men så gick han bort plötsligt för ett tiotal år sedan, så många av oss var på hans begravning. Vi saknar honom mycket här i dag.
Agneta Österlund, Kullbom som ogift, och Boel Wetter, tidigare Hasslow, är förövrigt de två elever i klassen som varit klasskamrater längst. Hela vägen från årskurs ett till studenten följde de båda Vimmerbytjejerna varandra. Nu bor de i Göteborg respektive Lund, men är flitiga på att hålla kontakten.
Det är faktiskt inte många som bor kvar, utan kamraterna har skingrats för vinden och bor numera bland annat på Gotland, i Stockholm och i Skåne. En minoritet bor kvar i Småland, ännu färre i Hultsfreds kommun.
– Så det är jätteroligt att träffas så här, säger Lennart Edlund. Vi fick höra i hösta att vännerna "realarna" tänkte ha klassträff, så vi hoppade på.
Charlotte Madestam
