Friheten och tron på svenskt lantbruk fick 27-årige Tobias Karlsson att flytta hem till Jernudda igen och satsa på en ny ladugård med robotdrift.
Han räds inte framtiden som bonde, trots att det talas om dålig lönsamhet för svenska livsmedel i allmänhet och dåliga mjölkpriser i synnerhet.
I september 2014 påbörjades bygget av den 1 300 kvadratmeter stora ladugården och 7 januari året efter mjölkades första premiärlitern.
– Det var lättare att komma igång med mjölkningen än vad jag befarat, säger Tobias Karlsson, som misstänkte att det skulle vara svårt för djuren att förstå processen med att mjölkas av en robot. Men redan efter några dagar gick de dit själva.
Ökad produktion
Djuren har svarat väl på förändringen. Avkastningen har ökat markant, med 2 000 kilo per ko och år.
– Det beror till viss del på att vi mjölkar en gång mer varje dag jämfört med tidigare. Men framför allt har den bättre standarden för djuren och fodertillgången gjort att de mjölkar mer, säger pappa Sten-Åke Karlsson, som jobbar kvar på gården.
Höja ribban ytterligare
När dessutom investeringen bidragit till att Tobias Karlsson och hans pappa kunnat öka besättningen från 30 till 80 årskor har det sjunkande mjölkpriset kompenserats av ökad mjölkmängd.
– Vi har totalt 60 mjölkkor i dag som mjölkar i snitt 34 kilo per dygn, berättar Tobias Karlsson som visar att mängden mjölk per ko och dygn lätt fås fram med ett enda knapptryck på datorn. Det blir så tydligt allting då, när man kan följa arbetet dag för dag. Jag kan till och med hjälpa till från mitt andra jobb genom en app i telefonen.
– 34 kilo är vi jättenöjda med, men vi vågar nog höja ribban ytterligare till 38 kilo per ko, tillägger Sten-Åke Karlsson med entusiasm i rösten.
Samtidigt ser Tobias och Sten-Åke att det är stor skillnad på de kalvar som är uppfödda i den nya ladugården.
– Tillväxten är bättre, det går till och med att se med blotta ögat, säger Sten-Åke Karlsson. Nu hoppas vi bara på att vi kan få de kvigor som är födda här att kalva in tidigare också. Målet är att sänka tiden från 27-28 månader till förhoppningsvis 24-25 i snitt. För en ko som inte mjölkar kostar ju bara, så den sänkningen skulle innebära tusenlappar på varje djur.
Så en tro på framtiden har de båda två. Så pass att de redan börjat diskutera vidare satsningar.
Nästa steg
Nästa steg blir att bygga en till, liknande byggnad och satsa på att föda upp tjurkalvar.
– Får vi in även köttbiten blir vi inte lika sårbara, utan vi får ett ben till att stå på, säger Tobias Karlsson som heller inte kan låta bli att leka med tanken att investera i en robot till. Men det ligger längre fram i tiden.
– Då skulle vi kunna ha en anställd. Tanken finns där, men en sådan satsning kräver större arealer.