Utebliven färdtjänst tvingar Lars tacka nej till jobb

- Jag känner att jag straffas för att jag har en sjukdom, säger han när vi träffas en av årets varmaste dagar. Min livsdröm är att bli miljonär. Då skulle jag anställa en privatchaufför.
Lars Arvidsson är bara 26 år. Egentligen borde han fått en ärlig chans att påbörja ett långt yrkesverksamt liv.
Men hans handikapp bromsar honom. Gång efter gång. Egentligen inte så mycket själva sjukdomen, utan mer de problem som uppstår på grund av att han har epilepsi. Främst då att han nekas ta körkort.
- Jag berövades livsglädjen redan som 18-åring, när jag inte fick ta körkort, säger Lars på bred skånska. Det är därifrån han kommer, men är numera Hultsfredsbo sedan ett år tillbaka.
Lars liv blev inte som andra 18-åringars.
- Jag satt hellre inne än att vara ute med kompisarna. Jag ville inte behöva be om hjälp hela tiden att ta mig dit jag behövde. Man vill ju klara sig själv.
Det vill han nu också. Och det var också därför han lämnade Skåne för Hultsfred, när han fick ett jobb i Vimmerby.
- Man vill ju vara självförsörjande. Så när jag flyttade hit och fick jobbet i Vimmerby hittade jag en tryggheten i livet, som jag inte känt de sista fem åren i Skåne.
Men en permittering kom emellan och Lars var tillbaka på ruta ett.