Det
brinner behagligt i den öppna spisen när medlemmarna i Målilla PRO-kör
Muntergökarna kommer på besök, denna kylslagna eftermiddag.
Snabbt sprider sig ett välbehag av att få vara tillsammans– och förenas i sången och musiken.
–
Det är trevligt om vi kan göra en insats, det är ju många gånger sådana
här ställen vi är och sjunger på, så det passar oss bra att vara här
och öva vårt program, säger Per-Eric Munther, musikalisk ledare för den
16 man stora kören.
Roligare inför publik
Muntergökarna
varvar sina repetitioner mellan Skeppet och Hemgården, där det blir en
så kallad win-win-situation. De boende blir märkbart glada av
underhållningen, samtidigt som körmedlemmarna tycker det är roligare att
repetera inför publik.
– Man blir lätt i hjärtat
när man får sjunga, och särskilt när man samtidigt kan gör andra glada,
säger körmedlemmen Monica Leisjö.
Det är tre år sedan kören bildades av sångglada PRO-medlemmar. Per-Eric Munther är stolt över hur kören utvecklats.
–
De har tagit sig oerhört och här finns en enorm sångarglädje, säger han
och berättar att man dagen till ära kan välkomna två nya körmedlemmar,
Britt-Marie Wäll och Mats Stefansson.
Välkända melodier
Vid
sin körövning på Hemgården försöker man välja låtar som de boende
känner igen, just i dag bjuder man bland annat på Gamle Svarten, Dans på
Brännö brygga och Barnatro som varvas med Hej mitt vinterland och Låt
mig få tända ett ljus, som tränas inför ett kommande framträdande.
– Det roligaste är när de boende känner igen sig och sjunger med, säger Inger Loord. Idag var det många som gjorde det.
Trevligt sätt att öva
Efter
nästan en timmes repetition är det dags för finalnumret, sedan väntar
kaffe med bullar och kakor. Lika uppskattat det, att få sitta och fika
tillsammans, boende och körmedlemmar sida vid sida.
–
Vi har ju varit här så många gånger nu, att man känner igen
människorna, säger Per-Eric Munther. Det är ett väldigt trevligt sätt
att öva på.
– Det är verkligen uppskattat ska de veta, säger Lena Ahlgren i personalstyrkan. Så det är väldigt roligt att de vill komma hit.
– Det förenar nytta med nöje kan man verkligen säga, tillägger kollegan Susanne Jormanainen.