– Det var den första skivan jag köpte, berättar skivsamlaren Niclas "Dacke" Thorstensson från Virserum. Det var så man gjorde på den tiden. Man köpte de skivor som kom ut och som man gillade.
Och allt eftersom plånboken tillät utökades samlingen. I bland lite långsammare, i bland lite fortare. Och när blivande skivsamlare Thorstensson i tonåren fick tag i katalogen från LP-fynd gick veckopengen åt i rasande takt.
Under en del av 1980 och 90-talen låg dock LP-samlandet på en ytterst låg nivå. Nymodigheten CD var det som gällde. Men Niclas Thorstensson behöll sin gamla LP-samling, som vid det här laget omfattade mellan 500 och 700 skivor.
– På den här tiden var LP-skivorna i det närmaste värdelösa, säger han. Det var ingen som tyckte det var något att ta vara på.
Men hur eller hur blev samlingen stående tills för kanske sju år sedan när intresset tog fart igen.
– Då började det riktiga nördsamlandet, erkänner han. Då köpte jag allt jag kunde komma över. I bland hela skivsamlingar. Självklart blev det många dubbletter på det viset.
Sedan dess har det ena givit det andra, och till slut var det så fullt därhemma att han nästan inte fick plats själv mellan skivbackarna.
Lösningen blev att ordna skivmarknad. Något som slagit minst sagt väl ut. En gång i månaden det senaste halvåret har han haft öppet och musiknördar och skivsamlare från både när och fjärran strömmar till. Lagret av dubbletter har minskat en del.
Faktum är att den här skivbutiken fått sådan fart att Niclas planerar att utvidga.
– Det har varit jättebra här bolagsområdet, säger han, men jag planerar att flytta upp till gamla Butik Kyrkbacken, för att få mer utrymme. Dessutom fyller jag några av de tomma skyltfönstren som finns här i Virserum. Det är nog lika viktigt för mig.
Den nya musiken får, så att säga, spela andrafiolen i Niclas skivsamlande. Hans håg står till de gamla mästarna från sent 60-tal och tidigt 70-tal, med band som Deep Purple, Led Zeppelin, Stones och Beatles naturligtvis. Men storfavoriten är Neil Young, som jag har följt genom åren.
För en tid sedan kom Niclas över en samling med någonstans 7 000-8 000 stenkakor. Gamla 78-varvare, som han hoppas kunna göra något med i den nya lokalen.
– För jag har ett stort intresse för den svenska populärmusiken, med Ulla Billqvist, Harry Brandelius och många andra från 30-40- och 50-talen, säger han. Dessutom finns det många läckra jazzplattor i samlingen.
Men det är trots allt vinylskivan som ligger honom varmast om hjärtat. Även om han inte grinar illa åt cd eller streamad musik.
– Jag tycker egentligen att det blir bättre ljud på cd, renare och klarare, säger Niclas.
Men för många renläriga skivsamlare är det rena rama svordomen i domkyrkan. Många vill ha lite hemtrevligt knaster.
Och det kanske är en av anledningarna till att vinylskivan är en överlevare, som är mitt uppe i en renässans dessutom. Både nya och gamla skivor är en växande marknad.
– Numera finns det knappast något att hitta på loppmarknader och liknande längre, säger Niclas. Det som är något har redan köpts upp.
– Det är svårt att säga varför vinylskivan överlevt, säger han, men jag tror att det kan bero på att det är en fysisk skiva, med ett fodral som ett konstverk, där man kan läsa om artisten, om musikerna på skivan och mycket annat.
