"Det jobbas på många olika fronter för att försöka upprätthålla så bra trafik som det bara går, men ibland blir det några olyckliga omständigheter", säger Katharina Seijsing på KLT.
Länstrafiken betalade ut sammanlagt 1 769 380 kronor i förseningsersättning under 2024, vilket var mer än dubbelt så mycket som under 2023.
Var det ett nytt rekord för förseningsersättningen?
– Ja, det var det på totalen, säger Katharina Seijsing.
För att kunna jämföra med tidigare år har Vimmerby Tidning begärt ut statistik för perioden 2018–2024. Åren före pandemin betalade KLT ut drygt en miljon kronor om året i förseningsersättning. Under de värsta pandemiåren handlade det om några hundra tusen kronor, vilket berodde på att betydligt färre personer reste med kollektivtrafiken under de åren. Men sedan har ersättningssummorna ökat för varje år, och under 2024 slogs alla tidigare rekord.
Av 10 554 ärenden där ersättning betalades ut under förra året gällde 9 935 tågtrafiken.
– Framför allt var det arbetena mellan Emmaboda och Kalmar som påverkade vår rättidighet väldigt mycket. Vi var nere på tolv procents rättidighet vissa veckor i Kalmar på Öresundstågen, säger Katharina Seijsing.
Förseningsersättningen bestäms utifrån hur stor förseningen var samt resans pris. Grundkravet är att tåget eller bussen ska ha varit minst 20 minuter försenad.
Varför fick banarbetena i södra länet så stor påverkan på tågens punktlighet? Vi återkommer till det.
Men först: Hur såg det ut på Stångådalsbanan, som passerar Hultsfred och Vimmerby, under 2024?
– På Stångådalsbanan har vi gjort ett spårbyte söder om Hultsfred under förra året. Det har orsakat en del förseningar. Där hade vi missat i planeringen, så det blev lite omplanering och det störde tågen mer än vad tanken var från början, säger Jonas Bruce, enhetschef på Trafikverket.
Grundkravet för att kunna ansöka om förseningsersättning hos KLT är att tåget eller bussen ska ha varit åtminstone 20 minuter sen.
Hur vanligt är det att tågen på Stångådalsbanan är mer än 20 minuter försenade?
– Det är sällan det är så mycket, men man tangerar många gånger den gränsen. Många gånger om det blir stora förseningar måste man ställa in ett tåg helt för att de andra tågen ska komma rätt, säger Katharina Seijsing.
Stationsområdet i Hultsfred.
Inställda tåg är ett vanligt fenomen på Stångådalsbanan, men enligt Seijsing har situationen förbättrats i år.
– Både regulariteten och förseningarna har varit mycket bättre i början på året än vad det var i fjol.
Tågtrafiken drabbades dock av en del fordonsproblem i slutet av februari i år.
– Annars har vi haft en riktigt bra fordonstillgång också. Det jobbas på många olika fronter för att försöka upprätthålla så bra trafik som det bara går, men ibland blir det några olyckliga omständigheter. Men det har varit mycket bättre i år.
Hur var det nu med störningarna i tågtrafiken mellan Kalmar och Emmaboda? Katharina Seijsing berättar att Trafikverket gjorde banarbeten på sträckan.
– Det var ett arbete som inte skulle påverka tidtabellen, men som gjorde det från slutet på mars, början på april fram till de första veckorna i oktober. Det här arbetet flyttades hela tiden. Vi kunde inte veta hur länge det pågick eller vilken påverkan det fick på trafiken. Framför allt under sommarmånaderna fick vi extrema förseningar på grund av detta.
Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar drabbades inte av lika stora förseningar som järnvägen mellan Kalmar och Växjö.
Enligt Katharina Seijsing meddelade Trafikverket att de skulle jobba med kontaktledningen på sträckan under tågfri tid på nätterna. Arbetet skulle därför inte påverka trafiken.
– Men sedan visade det sig att det blev hastighetsnedsättningar där man var och jobbade med kontaktledningen under tågfri tid, men man hade inte med den förlängda restiden när man beviljade oss tidtabellen. Utifrån hur arbetet löpte på hade vi fått beviljat en felaktig tidtabell.
Hur ser ni på det?
– Vi har haft ett antal samtal med Trafikverket, och vi har jobbat ihop med både Öresundstågen och Krösatågen för att vi måste ha rätt förutsättningar, så att vi kan ordna ersättningstrafik eller köra på något annat sätt, säger Seijsing och fortsätter:
– Under vintern har vi haft andra problem med att man har fortsatt arbeta med kontaktledningarna och brutit strömmen nattetid. Det skulle inte heller påverka trafiken. Men alla fordon står uppställda på el nattetid. Då har vi haft problem med att vi inte har fått igång fordonen. Vi efterlyser en bättre kommunikation och information från Trafikverket på de arbeten som görs.
Hon poängterar att de i grunden är positiva till Trafikverkets banarbeten.
– Vi vill att de gör arbeten, eftersom vi behöver en robustare bana. Vi stänger av trafiken under helger och anpassar trafiken, men vi måste ha rätt förutsättningar.
Det är relativt ovanligt att bussresenärer i länet får förseningsersättning. "Rent generellt brukar det vara väldigt få förseningar i busstrafiken", säger Katharina Seijsing.