"Alla som ser en kränkning har en skyldighet enligt lag att anmäla det", säger Annika Dehlin, verksamhetschef för elevhälsan i Hultsfreds kommun.
Utfrysning. Sårande ord. Blickar. Kränkningar i skolans värld är ofta av det subtila slaget.
– Om någon slår till någon annan är det lättare att se, säger Annika Dehlin som konstaterar att dolda eller subtila kränkningar är svårare att upptäcka.
– Till exempel kan ett gäng elever stå ute på rasten, och så kommer en annan elev. Då kryper man ännu tätare ihop, så att eleven inte kan komma in i ringen. Eller att man reser sig upp när någon kommer in i matsalen.
Dessutom har nätet blivit en arena för kränkningar och mobbning.
– Vi har ett problem med sociala medier. Det är lätt att skicka iväg någonting som inte är alltid är så snällt.
Inom skolan är personalen skyldig att anmäla kränkande behandling.
– Alla som ser en kränkning har en skyldighet enligt lag att anmäla det. Det är barnets eller elevens upplevelse som avgör om det är en kränkning eller inte.
Sedan några år tillbaka används ett digitalt verktyg för anmälningar om kränkande behandling eller trakasserier.
– Det ska vara neutralt, sakligt och lättfattligt. Jag är huvudman och granskar alla ärenden. Det är viktigt att det är korrekt för att det ska bli så bra som möjligt för våra barn och elever, säger Annika Dehlin.
– När anmälan kommit in skickas den per automatik till ansvarig rektor på skolan. Vi utreder alltid de här ärendena. Då tar man alltid kontakt med vårdnadshavare till barn och ungdomar under 18 år.
En del kränkningar är lättare att upptäcka än andra. Alla skolor måste arbeta aktivt med att förebygga och åtgärda kränkningar.
Under 2021 gjordes totalt 232 anmälningar om kränkande behandling inom förskolan, grundskolan och gymnasiet i Hultsfreds kommun. Det kan jämföras med 184 anmälningar året dessförinnan.
Hittills i år, fram till den 14 mars, har 120 anmälningar om kränkande behandling gjorts. Med andra ord har det gjorts lika många anmälningar under två och en halv månad som under halva förra året.
– Där ser vi en ökning, vilket jag tror kan bero på att vi är duktiga på att se våra barn. Och barnen vågar komma till oss, säger Annika Dehlin.
Trots ökningen menar hon att antalet kränkningsärenden är relativt få, med tanke på antalet elever i kommunen.
– Vi har 1700–1800 elever i grundskolan och gymnasiet.
Hon vill inte dra för stora växlar på ökningen av antalet anmälningar.
– Det betyder inte att vi har det stökigare på skolorna. Däremot tror jag att vi har blivit än duktigare på att se det, säger Annika Dehlin som tycker att personalen är värd beröm.
– De är fantastiska på att jobba förebyggande, annars skulle det nog vara betydligt fler ärenden som kommer in.
232 anmälningar om kränkande behandling inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter gjordes under 2021.
Verbala och fysiska kränkningar är vanligast, enligt statistiken. Ungefär lika många pojkar som flickor blir utsatta för kränkningar, däremot är det vanligare att pojkar utför kränkningen.
– Jag funderar mycket på varför det är så stor skillnad mellan flickor och pojkar, säger Annika Dehlin som inte har något svar på den frågan.
Samtidigt tror hon att det kan finnas ett mörkertal när det gäller subtila kränkningar, och att den typen av händelser kan vara vanligare bland tjejer.
På skolorna jobbar man bland annat förebyggande med Rädda barnens material "Stopp! Min kropp!". Värdegrundsfrågor och språkbruk diskuteras också fortlöpande. Enligt Annika Dehlin har det förebyggande arbetet fått effekt.
– Det är klart att man glömmer bort sig ibland, men jag tycker att eleverna tar till sig det här arbetet.
