Händelsen inträffade natten mellan den 4 och 5 mars på ett äldreboende i Hultsfreds kommun.
– Hon har varit ute i två timmar och blivit nedkyld, säger dottern som vill vara anonym.
Enligt dottern är kvinnan rymningsbenägen och har gett sig iväg från boendet många gånger tidigare. Men då har det skett under dagtid och personalen har hämtat henne.
– Nu hände det på natten. Jag vet inte var hon har varit de här två timmarna som hon har varit ute mellan lördag och söndag. Hon kunde ha gått och snubblat och ramlat. Hon kunde ha blivit liggande och ingen hade saknat henne förrän på morgonen.
Till slut tog sig kvinnan själv tillbaka till boendet.
– Hon måste ha känt att hon måste gå tillbaka. Hon var väl frusen, säger dottern som har fått veta att mamman ringde på dörren till äldreboendet.
Enligt dottern har kvinnan både rörelselarm och dörrlarm i sin lägenhet.
– Tyvärr tror jag att de ignorerar det lite när det larmar väldigt mycket, säger dottern som berättar att mamman ofta öppnar och stänger sin dörr.
– Hon har en väldig oro i sig.
Samtidigt ska det finnas ytterdörrar som inte är larmade.
– Det heter trygghetsboende men jag känner att hon inte är trygg där, säger dottern som nu kräver att ytterdörrarna larmas nattetid.
– Jag är frustrerad och arg och besviken. Jag känner att jag får flytta henne därifrån. Hon ska inte vara kvar där om inte något görs.
Marie Pihl är verksamhetschef för kommunens särskilda boenden.
– Vi ser naturligtvis allvarligt på en sådan här händelse. Det ska inte hända att någon förirrar sig ut utan att vi vet om det. Sedan händer det då och då att personer går ut, eftersom vi inte har rätt att låsa in någon, säger Marie Pihl.
Hon hänvisar till lagstiftningen som säger att alla har rätt att komma och gå som de vill, även på ett boende för personer med demens.
– Sedan behöver vi ha larmsystem som talar om när någon lämnar byggnaden naturligtvis. Det fanns inte här, men det är beställt. Det är bara en miss att det inte har installerats.
Ska ni larma alla dörrar nu?
– Nej, det finns andra system också. Det finns så kallade passerlarm också, som kan tala om att någon har passerat den här punkten. Det finns många olika larm i dag, så att man kan få vara så rörlig som möjligt. Vi har inte på något sätt tillåtelse att låsa in någon i Sverige, och det är bra.
Enligt Marie Pihl görs nu en lex Sarah-utredning av händelsen.
– Vi ska se vad som gick fel och vad vi kan göra för att det inte ska hända igen.
Enligt en anhörig fanns dörrlarm på lägenhetsdörren. Men personalen verkar inte ha uppmärksammat att kvinnan lämnade sin lägenhet?
– Jag vill inte uttala mig så mycket förrän lex Sarah-utredningen är gjord. Men om det finns något som har brustit utifrån en enskild medarbetare får vi titta på det såklart. Om man inte har följt de rutiner som finns kring larm, det är möjligt, det kan inte jag svara på i dagsläget.
Finns det någonting som tyder på att man inte har följt rutinerna?
– Jag kan inte svara på det just nu, för utredningen pågår.
Kan ni garantera de boendes säkerhet?
– Ja, vi kan garantera den så långt som våra befogenheter sträcker sig.
När kommer ni att installera de nya larmen?
– Så fort de har kommit hem. De är beställda, säger Marie Pihl och tillägger att man även ser över sina rutiner.