Det säger Yvonne Nelson, verksamhetschef för grundskolan.
Särskilt begåvade barn, med en exceptionell hög inlärningsförmåga, är som alla andra barn – olika. Därför kan det vara svårt att uppmärksamma den här elevgruppen, eftersom det kan skilja mycket mellan individerna.
– När allt i förskolan eller skolan är för lätt och barnet saknar utmaningar på sin utvecklingsnivå finns risken att misstolkas som ointresserad. Det kan leda till att barnet upplevs oroligt och utåtagerande, andra kan bli tysta och dra sig tillbaka, förklarar Yvonne Nelson.
Därför är det oerhört viktigt, menar Yvonne Nelson, att öka kunskapen om de här barnen så pedagoger och rektorer blir säkrare på att uppmärksamma den här gruppen och anpassa i undervisningen.
– Det handlar inte om att ge de här eleverna extra glosor eller längre texter att läsa. Det de behöver är en fördjupning och generellt mer komplexa uppgifter att arbeta med. Man ser i forskning och genom erfarenhet att det är positivt för vissa elever att helt eller delvis flyttas till en högre årskurs, medan det för andra elever fungerar bättre att vara kvar i sin grupp med jämnåriga kamrater men med möjlighet till fördjupning och breddning i ämnena.
Vad gör kommunen konkret för de här barnen?
– Att utveckla undervisningen för våra särskilt begåvade barn och elever är ett av målen i vår kommunövergripande utvecklingsplan, "Plan 2021". I höst ska vi också ta fram en handlingsplan, som stöd för pedagoger och rektorer i hur vi kan uppmärksamma och anpassa undervisningen för de här barnen. Vi har även enskilda speciallärare som fördjupat sig inom området, som kan handleda och inspirera sina kollegor, säger Yvonne Nelson. Ju mer kunskap vi har i verksamheterna, desto snabbare kan vi möta upp de här eleverna och jobba med motivationen och hålla i lusten att lära.
Vad ser du för utmaningar?
– Att möta barnen där de befinner sig i sin utveckling, det är det allt handlar om. Det finns annars en risk att de blir understimulerade, hamnar i utanförskap och slutligen tappar motivationen och tröttnar på skolan. Vilket i värsta fall kan leda till att de blir hemmasittare, säger Yvonne Nelson och tillägger:
– Vi måste bli lika bra på att uppmärksamma och anpassa kring den här gruppen, som för våra barn och elever i svårigheter.