De fick verkligen chansen att sätta sin kondition på prov under söndagsförmiddagen. Först 90 minuter i hinderbanan, med korta avbrott för Tabataträning. Och som om inte det skulle vara nog, gick de direkt över till Spinningsalongen, för 90 minuters intensiv cykelåkning. 

Och som final blev det sedan en halvtimmes simning i bassängen.

Precis som alla andra Triathlontävlingar innehöll den här lokala varianten, Treathlon kallad, de tre momenten, kondition, cykel och simning. En lightvariant av Ironman, skulle man kunna kalla den. Fast i väldigt mycket mindre skala, och inomhus dessutom. 

I sporthallen på Hagadal hade hinderbanan riggats upp, med hjälp av bommar, mattor och de vanliga läktartrapporna kom väl till pass vid förflyttningen mellan de olika stationen.

Kicki Henningsson, som ledde det hela berättar att var och en gör Treathlon efter sin egen förmåga, det finns egentligen inget tävlingsmoment.

 – Men, säger Alexander Henningsson som också höll i evenemanget, eftersom det är inomhus och vi springer flera varv, finns det alltid en rygg att haka på. Och det finns alltid någon som jagar. Man motiverar varandra på det viset.

Det skruvar förstås upp tempot en smula, att ha någon som flåsar en i nacken.

Vad tror du, Kicki, hur många av deltagarna tar sig till jobbet på måndag efter den här omgången?

– Det gör de nog allihop, de är ju rätt så vältränade. Så det ska nog inte vara några problem.