Att jobba ämnesövergripande är en del i Albäcksskolans utvecklingsarbete.

– Ambitionen är att vi ska jobba så hela tiden, på olika sätt mellan olika ämnen, men det har visat sig svårt organisatoriskt, så det har mynnat ut i ett storpaket per termin, säger Stina Nilsson. Det var premiär förra läsåret.

Kort kan sägas att sjuorna gått tillbaka i tiden och lärt sig om hur det var att leva utan mobilen under rubriken "ingen mer dödtid", som var mottot när mobilen lanserades.

Åttorna har fördjupat sig i ett land i världen och gjort jämförelser. De fick också träffa personer utifrån som delat med sig av sin livsberättelse, som Aleksandra Jejna som berättade om vägen hit, från forna Jugoslavien.

– Av elevernas reflektioner att döma fick jag fram mitt viktigaste budskap - att oavsett hur tufft det kan kännas, så finns det hopp. Det finns ungdomar som man vet och ser inte mår bra, jag vill att de ska veta att det alltid finns ett ljus och att alla duger precis som de är. Det kan aldrig poängteras för mycket.

Niorna å sin sida har haft prao, fått möta gymnasieprogrammen och träffat udda yrken som glasblåsare, sjöman och hästutbildare.

– Sjuornas arbete har mynnat ut i poddavsnitt om deras möte med en äldre person som pratat om hur det var att leva utan mobilen och vilka teknikprylar det fanns då och åttorna har spelat in filmer som synliggör jämförelsen mellan att vara 15-åring i Sverige och i ett annat land. Medan niorna gjort bloggar, som blir deras portfolie där de har alla sina tankar kring livet efter Albäck sparade, berättar Hanna Ankarberg-Lagergren.

Vad har ni sett för utmaningar i det här arbetssättet?

– Förutom organisatoriska utmaningar är det en utmaning att undervisa i något man inte är lika bekant med, säger Stina Nilsson. Vi märker också att så fort det handlar om pengar blir det svårt att förverkliga idéer, därför är vi så otroligt tacksamma för att de inblandade utifrån ställt upp ideellt.

– Förutom syftet att skapa lust hos eleverna, är det viktigaste att vi vill få in verkligheten i vårt skolarbete och då är den hjälp vi fått utifrån oerhört värdefull, tillägger Josefine Steén.

Minerva Fundin och Rim Siaf i 8B tycker det varit roliga veckor, men lite för upprepande.

– Det vore bra med avbrott för andra lektioner, för det har varit lite svårt att hålla koncentrationen ibland efter en dag med samma sak, sa de i samband med sin redovisning om Indonesien.