Därför hjälper inte regeringens krispaket

Foderbristen är ett faktum och lantbrukarna kämpar för varje litet strå. Husdjursteknikern Elinor Björk och lantbrukaren Pär Jönsson anser att det krävs konkreta åtgärder för att mildra krisen.

Korna på Svartsmörja är redo att gå in i stallet och bli mjölkade.

Korna på Svartsmörja är redo att gå in i stallet och bli mjölkade.

Foto: Kristina Westring

Hummelstad2018-08-03 18:00

När regeringen i början av veckan lade fram krispaketet riktat till Sveriges lantbrukare ilsknade Elinor Björk till. Hon luftade sina tankar i ett inlägg på Facebook som i skrivandets stund (fredag) har fått över 1 500 delningar. Hon arbetar som husdjurstekniker, en slags barnmorska för kor, och träffar lantbrukare runtom i Kalmar län dagligen.

– Stödet på 1,2 miljarder kronor låter så mycket, men bryter man ner summan ger det en lantbrukare 375 kronor per ko. Det är så försvinnande lite. Jag vet vad en rundbal kostar och hur mycket en ko äter.

I inlägget skriver hon att stödet räcker i ungefär en vecka. Men det är egentligen inte där problemet ligger. Även om det skulle finnas pengar så är fodret slut. Det finns inget att mata djuren med, helt enkelt.

På mjölkgården Svartsmörja, mellan Almvik och Hummelstad, har lantbrukarna satsat i ett nytt lösdriftsstall och två mjölkrobotar. En investering om 12 miljoner kronor. Planen var att utöka besättningen med cirka 50 procent. Nu när torkan har slagit till är framtiden oviss.

– Fast jag är glad att vi inte har hunnit med att få alla mjölkkor på plats. Då skulle det vara ännu svårare att klara vintern, säger Pär Jönsson som driver gården tillsammans med sin far Ingemar Jönsson.

I dag har Svartsmörja 120 nötkreatur varav 60 är mjölkande kor. Arealen, som i normala fall föder alla djur, är på totalt 130 hektar.

– Vi har lyckats få in 150 ton grovfoder, men det saknas minst 50 ton till mjölkkorna och 150 ton till ungdjuren. Vi söker efter halm för att blanda med kraftfoder. Men det är osäkert om det går att få tag i.

En sedvanlig planeringsanmälan för slakt är gjord. På gården slaktas varje år ett antal djur och yngre tar plats i mjölkbåsen. Men Pär Jönsson säger att hämtningen av djur är fördröjd och som det ser ut nu tror han inte att det går att slakta fler djur än vad de anmält. Har de inte foder i vinter måste djur avlivas på gården och forslas bort med kadaverbil.

– Jag är orolig, men jag måste tro att det ska lösa sig. Frågan är bara hur många djur det är som kommer att dö innan den här krisen är över.

När det gäller regeringens krispaket håller han med Elinor Björk om att bidrag är fel sätt att lösa problemet.

– För det första är det för sent påkommet, för det andra tänker de inte framåt. Foderbristen kommer att få stora konsekvenser i samhället framöver.

De båda anser att det är konkreta åtgärder som behövs för att angripa krisen.

– Man skulle kunna sätta tillfälligt importförbud på kött, ordna med fryslager och se till att den offentliga sektorn köper svenskt kött, föreslår de.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om