Göran brukar ta till en skrämseltaktik, men den håller inte dovhjortarna borta för alltid.
Göran Nilsson odlar rågvete på sin mark och den han arrenderar. En del av marken har han hägnat in för att skydda den mot vilddjur, ett problem som har växt sig större med åren.
På ena sidan av grusvägen syns Görans inhägnade område, där växer rågveten tätt. På andra sidan vägen finns ett område som inte har staket runt sig. Där växter rågveten inte alls lika kompakt.
– Dovhjortarna betar hårt. Grödan är tätare för att inga dovhjortar har gått här, säger Göran och pekar på det täta fältet som är inhägnat.
– Där växer det inte heller något ogräs.
Att odla rågvete där är hopplöst tycker Göran. Istället ska marken utan staket bli till vall.
– Dovhjortarna kommer att äta upp det med. De äter kopiöst mycket.
Göran menar att i år är det första gången det har blivit så här stora skador.
– De andra åren har det varit accepterande skador, man får tåla att man förlorar några procent.
Men nu menar Göran att dovhjortarna äter upp mer och att kostnaderna är höga. Problemet har en lösning enligt Göran. Det är att de som har jakträtten ska minska stammen.
– Det skjuts för lite dovhjortar. Tillväxten skjuts inte bort, det ökar tätheten och maten för dovhjortarna tar slut. Det är bäst med en lagom stor stam.
"Här har också dovhjortarna nära till skydd. De hinner lyssna när man kommer och de vittrar min lukt. Fälten som ligger längst med skogen är mest utsatta."
Göran har tillstånd att skjuta dovhjortarna på sin mark, även på natten om han ansöker om skyddstillstånd, men på marken han arrenderar har han inte rätt att skjuta dovhjortarna.
– Jag kan skjuta några på min mark och då håller de sig bort en vecka eller två och då får grödorna en chans att växa på sig lite. Men sen kommer de tillbaka.
I just Görans fall har han nu en diskussion med markägaren som han arrenderar av och jakträttsinnehavaren. De ska försöka hitta en lösning.
Vad händer som inte stammen minskas?
– Ja, då får man sluta arrendera marken. Ingen annan vill heller arrendera marken som har för mycket vilt. Markägare måste tänka till. Det är viktigt att man gör det för till sist vill ingen arrendera jorden. Man måste göra det mer attraktivt för nya bönder.
I det inhägnade fältet växer rågveten tätt.
Det som Göran vill se är en förändring i lagen i och med att han i dagsläget tycker att det finns för många kryphål. Han förespråkar att lagen mer ska efterlikna den tyska modellen, som han menar är tydligare.
– Lagen borde förtydligas vad det gäller skador. Ska vi ha kvar bönder i skogsbygd måste vi få hjälp.