Sveriges bistånd till Afghanistan uppgår till knappt en miljard kronor om året – runt hälften av pengarna har tidigare gått genom Världsbanken till den afghanska staten för att bygga upp landet.
Men efter talibanernas maktövertagande i augusti i fjol stoppades det svenska biståndet till afghanska staten för att inte riskera att pengarna gick direkt till talibanrörelsen. Under hösten omfördelades 100 miljoner kronor av dessa pengar till FN:s särskilda krisfond för Afghanistan, och nu har Sveriges biståndsmyndighet Sida beslutat att omfördela ytterligare 200 miljoner kronor till FN-fonden.
"Enorma behov"
– Vid det här laget har 17 FN-organ anslutit sig. Det är nog en av de bästa exemplen på hur FN i en krissituation har lyckats komma samman och göra någonting av den situation som vi har i Afghanistan i dag. Det finns enorma humanitära behov, samtidigt som vi inser att vi kan inte bara ge humanitär hjälp som vattenflaskor och mat, utan man måste också kunna jobba mer långsiktigt, säger Sidas Afghanistanchef Maria Lundberg.
Pengarna i FN-fonden går bland annat till afghanska skolor och vårdcentraler, men också till att stötta småskaligt företagande.
Rigoröst system
– Det handlar om olika typer av initiativ som kan kickstarta den afghanska ekonomin, som befinner sig i krisläge just nu på grund sanktionerna mot regimen som gör att banksystemet inte fungerar särskilt väl. Det är otroligt viktigt att man kan jobba underifrån för att folk ska kunna överleva, säger Lundberg.
TT: Hur vet ni att pengarna inte hamnar i talibanernas fickor?
– Vi har väldigt stor förtroende för FN-systemet och dess väldigt rigorösa system. Vi kanaliserar pengarna genom det, och sedan finns också olika typer av uppföljningsmekanismer, säger Maria Lundberg.