Turkietexpert: ”Korkat med PKK-flagga”

Att svenska politiker håller upp flaggor för organisationer som PKK är obegripligt, anser turkietkännaren Jenny White.
–Det underminerar Sveriges position i en tid då landet står under hot från Ryssland.

Nooshi Dadgostar (V) har ännu inte kommenterat händelsen.

Nooshi Dadgostar (V) har ännu inte kommenterat händelsen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Almedalen2022-07-06 11:40

Det var på tisdagen som tre vänsterpartistiska riksdagsledamöter poserade med bland annat PKK:s, YPG:s flaggor i Almedalen, vilket flera medier rapporterade om.

PKK är terrorstämplad av Turkiet, USA och EU – och därmed även Sverige.

– Det är korkat, faktiskt obegripligt, varför svenska riksdagspolitiker gör det. Det underminerar Sveriges position i en tid då landet står under hot från Ryssland, säger Jenny White, professor emerita vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.

Lorena Delgado Varas som sitter i V:s partistyrelse var en av de som höll i flaggan. Hon säger till Aftonbladet att de inte vill att PKK ska finnas med på terrorlistan. Ett uttalande som Jenny White reagerar starkt på.

– Att en representant för ett svenskt parti ger sitt stöd offentligt still PKK är chockerande. Om man som politiskt parti vill visa sin ståndpunkt finns det andra betydligt bättre vägar att gå, säger hon.

Pågår kampanj i Turkiet

De kan förhandla politiskt eller visa sitt missnöje på annat vis. Det här blir missriktat och blir snarare något som i Turkiet stärker bilden av Sverige och väst som något dåligt. Det pågår en kampanj i den nationalistiska högern i Turkiet om att landet ska lämna Nato som de påstår är en terrororganisation. Detta spär på den bilden, säger hon.

Att offentligt hålla upp flaggor som de vänsterpartistiska riksdagsledamöterna Daniel Riazat, Momodou Malcolm Jallow och Lorena Delgado Varas gjorde är särskilt obetänksamt när Ryssland för krig i Europa tycker hon.

– Det är lätt att glömma att Sveriges Natoansökan är en effekt av Rysslands invasion av Ukraina och det är ovisst vad som är Putins mål på sikt.

Att politiskt arbeta för ett ökat humanitärt stöd till de regioner i Syrien där YPG är aktiva är ett alternativ hon nämner. Det skulle enligt hennes tolkning vara möjligt även efter det avtal som Sverige och Finland gjort med Turkiet för att de ska släppas in i Nato. I överenskommelsen står det framgår bland annat att Sverige inte ska stötta kurdiska rörelserna YPG och PYD eller Gülenrörelsen.

Inte påverka Natoansökan

Men Jenny White tror inte att händelsen kommer att påverka den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan ratificering av Sverige och Finlands Natoansökan.

– Han kommer troligen att fortsätta att gasa och bromsa som han gjort hittills men det handlar framför allt om att han vill visa att han är en mäktig ledare som skyddar Turkiet mot väst. Det finns en uppfattning i Turkiet att att väst har försökt underminera Turkiet genom att stötta bland annat PKK och Gülenrörelsen, säger hon.

Fakta: PKK och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!