Regeringens prognos är optimistisk och den är nog det bästa scenariot vi kan vänta oss, anser Nordeas chefekonom Annika Winsth. Enligt hennes värsta scenario kan arbetslösheten stiga till 15 procent, betydligt högre än regeringens prognos på 9 procent.
– Det är ett riskscenario som bygger på att det här blir betydligt mer utdraget än vad vi ser i dagsläget, säger hon.
Storbanken SEB:s ekonomer räknar med att arbetslösheten lyfter till 10 procent, enligt chefsekonomen Robert Bergqvist.
– Alla prognosmakare famlar ju lite, det är enormt svårt att göra prognoser i det här läget. Men de allra flesta pekar åt att vi kommer att få den högsta arbetslösheten sedan finanskrisen, säger han och fortsätter:
– Det skulle kunna bli ännu värre, och det finns de som pratar om att vi har ett depressionsscenario framför oss. Tio procent är ändå hanterbart, särskilt om vi kan komma tillbaka ganska snabbt.
Den tidigare finansministern Anders Borg säger till tidningen Dagens Industri att han befarar en arbetslöshet på hela 20 procent redan till sommaren.
Kan bita sig fast
Bergqvist är mest orolig för att arbetslösheten ska fastna på en betydligt högre nivå när själva coronakrisen är över.
– Det finns alltid tendensen att ju längre tiden går desto mer kunnande, kompetenser och erfarenheter tappar människor, och det tar mycket längre tid att komma tillbaka, säger han.
En stigande arbetslöshet får dessutom ringar på vattnet i alla delar av samhället, inte minst tillväxten, enligt Bergqvist.
Samtidigt är han imponerad av omfattningen på de finanspolitiska stödåtgärder som har lanserats.
– Vi har aldrig sett så mycket stödpolitik som nu, det är en positiv motvikt till de dystra beskeden, och det ska förhoppningsvis förhindra att detta blir för djupt.
Åtgärderna och BNP-fallet beräknas lyfta den svenska offentliga skulden till 40 procent av BNP. Det kan jämföras med senast föregående prognos på 34 procent. Ökningen motsvarar i runda slängar 300 miljarder kronor, enligt Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet.
– Det är ganska mycket pengar. Och det ska man betala ränta på, säger han på ett webbsänt seminarium där han kommenterar finansminister Magdalena Anderssons prognos.
Utgiftstaket bryts
Flam tillägger dock att en statsskuld på 40 procent av BNP ligger inom ramen för vad som anses okej i det finanspolitiska ramverket, som säger att skulden ska ligga på 35 procent av BNP plus minus 5 procentenheter. Dessutom påminner han om att räntan just nu är låg på svenska statspapper och att det politiskt går att besluta att amorteringarna ska smetas ut i framtiden så att det inte krävs för strama budgetar i framtiden.
När det gäller det beräknade budgetunderskottet på nästan 4 procent, motsvarande 200 miljarder, ser han inte heller någon risk för att regeringen tagit i för mycket jämfört med regelverket.
– Överskottsmålet gäller över en konjunkturcykel och inte ett enskilt år, säger han.
– Sedan har vi ett utgiftstak, som sannolikt kommer att brytas i år.
Särskilda skäl
Att bryta utgiftstaket är dock fullt möjligt att göra. Det brukar ske i samband med regeringsskiften och det kan motiveras av särskilda skäl.
– Syftet med ramverket är att kunna parera verkningarna av en åldrande befolkning och att kunna möta ekonomiska kriser, precis som den kris vi har i dag, säger Flam.
Konjunkturinstitutets (KI) generaldirektör Urban Hansson Brusewitz anser inte att det är något som sticker ut som konstigt i regeringens nya prognos, men stämmer in i finansministerns bedömning att prognoserna ska ses som ovanligt osäkra.
– Finansdepartementets prognos är också betingad på den politik man hittills har presenterat, men vi tror att det kommer mera och att det kan komma att påverka prognosen, säger han.
KI presenterar sin egen prognos för ekonomin under onsdagen och Urban Hansson Brusewitz vill inte förekomma den genom att avslöja några egna siffror.